Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Fredag16.04.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Ledare

Gertrud Svensén: Plastskatten verkar ändå ha förändrat kundernas beteende

Hållbarhet är ett ämne som kräver att man lyckas hålla två tankar i huvudet samtidigt. Som konsument är det lätt att fastna i svåra val när man står där vid butikshyllan: är det bättre att köpa traditionellt framställd svensk honung än ekologisk från andra sidan jordklotet?

Publicerad: 26 Februari 2021, 08:41

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Skatten på bärplastpåsar drog inte in så mycket till statskassan som regeringen räknat med.

Foto: Andreas Heneborn


Ämnen i artikeln:

Ekologiskt

Förutom själva produkten och hur den har tillverkats måste man ta hänsyn till exempelvis hur långt och på vilket sätt varan har transporterats och vad förpackningen är gjord av.

Den nya skatten på bärkassar av plast är ett annat exempel. Målet – att minska på förbrukningen av plastpåsar och därmed spridningen av mikroplaster – var väl ingen emot när regeringen la fram sitt förslag. Men frågetecknen var många.

Kritikerna talade om grönmålning och symbolpolitik. Några remissinstanser – däribland handelns branschorganisationer – vände sig mot att förslaget inte tog hänsyn till vilken slags plast kassarna var gjorda av och att det saknades evidens för skattens faktiska effekt på miljön. Beräkningen av hur mycket skatt som skulle genereras möttes också med skepsis.

Andra, som Naturvårdsverket och Naturskyddsföreningen, gjorde tummen upp och menade att skatten faktiskt skulle göra skillnad för miljön.

Så hur blev det då? En rundringning som Dagligvarunytt gjorde höstas till de största kedjorna visade att försäljningen av plastbärkassar hade minskat med upp till 75 procent sedan skatten infördes den 1 maj. Samtidigt hade försäljningen av bärkassar i papper och plastavfallspåsar på rulle ökat – inte nödvändigtvis särskilt klimatsmart.

Och när året summeras visar det sig att klirret i statskassan blev betydligt blygsammare än vad regeringen räknat med: 174 miljoner kronor 2020, drygt 1,9 miljarder mindre än budgeterat.

Å andra sidan har den totala försäljningen av bärkassar – oavsett material – faktiskt minskat. Vilket tyder på att kunderna ändrat sitt beteende och blivit bättre på att ta med sig något eget att bära hem maten i.

Hemma hos mig är resultatet lika tudelat: I utrymmet under diskbänken trängs numera en massa papperskassar i stället för plastpåsar. Men jag har också fått en hyfsad rutin på att ta med mig en ryggsäck eller tygkasse när jag går och handlar.

Många aktörer gör nu sitt för att underlätta för de kunder som vill handla klimatsmart, till exempel Coop som lanserar en hållbarhetsdeklaration i april. Själv applåderar jag allt som kan få mig att göra både snabbare – och smartare – val där framför butikshyllan.

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Gertrud Svensén

Chefredaktör och ansvarig utgivare

gertrud.svensen@bonniernews.se

Ämnen i artikeln:

Ekologiskt

Dela artikeln:

Alla nyheter om dagligvaruhandeln – i ett nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.