Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Ledare

Johan Östberg: Plastpåseskatten var ett misstag av regeringen

Om politiker tycker att någon produkt är så skadlig att den inte bör konsumeras är det rimliga att förbjuda den – snarare än att försöka straffskatta bort den. Det skriver Johan Östberg i sin ledare och konstaterar att det är olyckligt politikerna inte lyssnade på branschen när plastskatten infördes.

Publicerad: 11 maj 2021, 08:11

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Plastskatten var ett misstag av regeringen, konstaterar Johan Östberg.

Foto: Andreas Heneborn


Ämnen i artikeln:

Svensk Handel

Lördagen den 1 maj var det ett år sedan den så kallade plastskatten infördes. Tanken var att genom en punktskatt minska användandet av engångsartiklar av plast betydligt. Det handlade bland annat om plastmuggar, sugrör och det som berörde dagligvaruhandeln mest – plastpåsar. 

Förhoppningen var att minskad konsumtion av den typen av produkter skulle leda till mindre nedskräpning och en mer cirkulär ekonomi. Generellt kan man säga att införandet av punktskatter i avsikt att styra människors beteende mot ett mer hållbart levnadssätt är problematiska. Det är helt rimligt att produkter och tjänster ska bära sina egna kostnader och dit hör miljöpåverkan (även om den kan vara svår att räkna ut). Men att sätta marknadskrafterna ur spel riskerar att styra konsumentbeteenden in på oönskade vägar.

LÄS MER: Slut på bruna påsar i butikerna 

Om politiker tycker att någon produkt är så skadlig att den inte bör konsumeras är det rimliga att förbjuda den – snarare än att försöka straffskatta bort den. Och om man ändå vill införa en punktskatt, så som den på plastpåsar, bör man vara helt säker på att alternativen som står till buds för konsumenterna är bättre. I fallet med plastpåsen är det inte givet att en papperskasse i alla lägen ger en bättre effekt på miljön än plastkassen.

I februari kunde dagligvarunytt.se rapportera att skatten dragit in 174 miljoner kronor, att jämföra med förväntade 2,1 miljarder kronor. Det skulle kunna tala för att den har varit framgångsrik, men när skatten infördes fanns redan plastkassar som tillverkats med alternativa metoder, med hjälp av återvunnen plast eller av sockerrör. Att man inte skilde på dem och på plastpåsar som görs av fossil råvara var ett misstag. Den produktutveckling som tidigare visade lovande resultat har av förklarliga skäl bromsats upp.

LÄS MER: Ett år med plastskatten: ”Miljöpåverkan har ökat – skatteintäkterna uteblivit” 

I en artikel på dagligvarunytt.se förra veckan berättade handlare att det ibland har varit svårt att få tag på papperspåsar till frukt och grönt – att införandet av skatten gick så snabbt att inte leverantörer och handlare har hunnit med gynnar inte konsumenterna.

Svensk Handel framförde redan i remissförfarandet för över ett år sedan flera av de farhågor som i dag har blivit verklighet. Det är olyckligt att inte regeringen lyssnade mer på branschen. Om den hade gjort det hade det sannolikt miljövinsterna blivit större och det säger sig självt att det är bättre om politiken gör gemensam sak med näringslivet, snarare än att köra över det. 

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Johan Östberg

Tf chefredaktör och ansvarig utgivare

johan.ostberg@bonniernews.se

Ämnen i artikeln:

Svensk Handel

Dela artikeln:

Alla nyheter om dagligvaruhandeln – i ett nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.