Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Fredag16.04.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Ledare

Gertrud Svensén: Coronapandemin har visat behovet – nu måste vi hitta lösningarna

Pandemin har satt fingret på hur importberoende vi är för att få mat på tallrikarna. Hur väl klarar vi nästa kris?

Publicerad: 19 Mars 2021, 08:07

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

För precis ett år sedan gapade hyllorna tomma när kunderna började hamstra bland annat toalettpapper.

Foto: Gustaf Olsson


Vid den här tiden förra året gapade hyllorna för toalettpapper tomma i svenska butiker. Det första svenska dödsfallet i corona hade just inträffat och WHO förklarade utbrottet som en pandemi. 

Det var inte bara toalettpapper som sålde slut i butikerna. Kunder hamstrade pasta, potatis och konserver, men även försäljningen av till exempel ost, kött och bakingredienser sköt i höjden.

Nu började också gränserna mellan länderna i Europa att stängas. En av många frågor var hur livsmedelsförsörjningen skulle påverkas när transporterna försvårades och gästarbetare inte kunde ta sig till jobbet.

Myndigheter och branschföreträdare manade till lugn: det fanns ingen brist på varor i Sverige – och därmed ingen anledning till hamstring. I en intervju i Icanyheter (nuvarande Dagligvarunytt) försäkrade landsbygdsminister Jennie Nilsson att Sverige skulle klara att leverera de livsmedel som behövdes.

Enligt en ny rapport från Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, har livsmedelsförsörjningen under pandemin ställts inför framför allt tre utmaningar: den kraftigt ökade efterfrågan i dagligvaruhandeln när konsumtionen flyttade från restauranger till hemmen, en skakigare personalförsörjning till följd av bland annat sjukdom, och störningar i de internationella transporterna.

På det stora hela har vi hittills klarat oss bra, konstaterar FOI, men det betyder inte nödvändigtvis att livsmedelsförsörjningen kommer att fungera lika bra vid nästa kris – vi måste ta höjd för nya typer av störningar.

För många har pandemin också blivit en väckarklocka för hur importberoende vi är när det kommer till livsmedel. Socker, morötter och spannmål är det enda vi i Sverige är helt självförsörjande på. Självförsörjningsgrad är i dag på bara 50 procent – 1988 var den cirka 75 procent. Men egentligen är beroendet av importerade varor ännu större än så: vi behöver bland annat drivmedel, gödningsmedel och plast till förpackningar för att få mat på tallrikarna. 

Mitt under pandemin fick hälsingska Järvsö känna på effekten av att en bärande samhällsfunktion plötsligt slutar att fungera, då ortens enda matbutik brann ner till grunden. Kommunalrådet Markus Evensson berättar i vårt reportage i veckans tidning vad de lärt sig om vikten av krisberedskap i en liten kommun.

På det nationella planet har Jordbruksverket och Livsmedelsverket fått i uppdrag att utreda hur livsmedelsförsörjningen i kris kan stärkas. I slutet av månaden presenteras deras slutsatser. 

Pandemin har satt fingret på behovet. Nu gäller det att hitta lösningar som håller även för det oförutsedda.

 

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Gertrud Svensén

Chefredaktör och ansvarig utgivare

gertrud.svensen@bonniernews.se

Dela artikeln:

Alla nyheter om dagligvaruhandeln – i ett nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.