Fredrik Svedjetun: Äntligen sjunker priserna – men till vilken kostnad?

Riksbankschef Erik Thedéen kan pusta ut en aning, likaså alla pressade konsumenter. För första gången på fyra år sjunker matpriserna i Sverige, enligt Matpriskollen.

Största sänkningarna har genomförts av Willys, med 1,1 procent. Det är lite ironiskt med tanke på att Axfood-kedjan är den enda större aktören som inte har gjort en stor sak i medierna om att man justerar priserna neråt.

”Allt talar för att prispressen kommer att prägla handeln i många år. Frågan är vad som slarvas bort på vägen? En hel del av de saker som politiker och svenska folket normalt tycker är viktiga, skulle jag gissa”

Hos Icas profiler sjunker priserna med 0,1-0,4 procent, medan Stora Coop – som med blandat mottagande påstår sig ha ”slopat momsen” på frukt och grönt – står för en prissänkning på 0,2 procent.

City Gross har ökat priserna mest de senaste 12 månaderna. I april är kedjan också den enda aktören som svarar för ytterligare en höjning. Samtidigt visar siffror från GFK att både hushållspenetrationen, lojaliteten och värdet på snittkvittona sjunker brant för City Gross. Det blir alltmer tydligt att kedjans integration med Axfood och Dagab är jobbig.

LÄS OCKSÅ: City Gross höjer priserna – när resten av branschen sänker: ”Vi har ingen insyn”

Men sammantaget är trenden alltså bruten – priserna sjunker! Och allt talar för att prispressen kommer att prägla handeln i många år. Frågan är vad som slarvas bort på vägen? En hel del av de saker som politiker och svenska folket normalt tycker är viktiga, skulle jag gissa.

Till att börja med är det aktörerna med störst volym som har bäst förutsättningar att kriga om kunderna. Nya entreprenörer och småföretag får det tufft. Är det bra?

LÄS OCKSÅ: Missnöjet pyr inom Axfood – handlare kritiserar ledningen: ”Prioriterar sina egna butiker”

Andra som får svårt att överleva är svenska bönder och producenter, alltså de som har de högsta produktionskostnaderna och de största kraven vad gäller miljö och djuromsorg. Prispress är inget som gynnar svensk livsmedelsindustri.

Hållbarhet har redan glömts bort av så gott som alla, vilket är underligt med tanke på hur viktigt det var för bara något år sedan. Vad innebär det för våra kommande generationer?

”Att LO och Handels – som nyligen fått igenom rekordstora löneökningar – kampanjar för lägre priser är svårt att greppa. Ser de inte hotet mot jobben?”

Och vad händer när butiker inte upplever att de kan ta tillräckligt betalt? Dagligvaruhandelns försäljning minskade med nästan 11 procent i mars, och marginalerna krymper på bred front. Läget blir inte ljusare av att arbetsgivaravgifterna höjs i stället för sänks. Att LO och Handels – som nyligen fått igenom rekordstora löneökningar – kampanjar för lägre priser är svårt att greppa. Ser de inte hotet mot jobben?

I april ökade konkurserna i detaljhandeln med 17 procent, enligt UC. Hur ser statistiken ut i höst, när hushållen är ännu fattigare? Hur många orter i Sverige blir helt utan den service och gemenskap som en lokal butik erbjuder?

LÄS OCKSÅ: Nej, alla butiker är inte vinstmaskiner – här är listan på 192 bolag i branschen som går med förlust

Vi skriver också i senaste utgåvan av Dagligvarunytt, och här på sajten, om dagligvaruaktörernas stora satsningar på EMV. Vad gör det med mångfalden av varumärken i den svenska handeln? Vad innebär det för nya, innovativa och hållbara uppstickare som vill in på marknaden?

Det är de här frågorna som borde fylla den offentliga debatten – inte ogenomtänkta uttalanden om att konsumenterna i alla lägen bör handla de billigaste produkterna i de billigaste butikerna.

LÄS OCKSÅ: Thomas Ohlén: Nej, det är inte butikernas fel att matpriserna skenar – här är de verkliga ”bovarna”