Isidor Beslic: Tar finansministern del av Dagligvaruindex?

Dagligvaruhandelns volymtutveckling försämrades ytterligare i februari. Rensat för inflationen sjönk försäljningen med 11,9 procent mot samma månad i fjol, enligt Dagligvaruindex.

I december var siffran -10,6 procent. I januari -10,0 procent.

Trenden är alltså tydlig. I takt med prishöjningarna tappar handeln i volym och enligt GFK:s mätningar förlorar flertalet aktörer kundlojalitet.

LÄS OCKSÅ: Ica Maxis bakslag – här är siffrorna som avslöjar hur många kunder jätten tappar

Att detta inte skulle leda till branschpress och försämrad lönsamhet för många butiker är en svår sak att argumentera för.

Den kraftigt negativa försäljningsutvecklingen sker nämligen samtidigt som politiker och opinionsbildare börjat skälla på handeln. Man påpekar att prishöjningarna är historiska, ifrågasätter orsakerna bakom och hävdar i vissa fall att aktörerna passar på att höja priserna extra mycket.

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har nu kallat Ica, Axfood och Coop till finansdepartementet för ett möte efter påtryckningar från oppositionen.

I gårdagens "Aktuellt" berättade hon att syftet är att aktörerna ska förklara för henne vad som ligger bakom den höga prisökningstakten.

Det blir sannolikt en tuff uppgift för handeln.

I snart ett års tid har Dagligvarunytt belyst prisfrågan från många olika vinklar. Klart är att prissättningen är en komplex process inom vilken en uppsjö av olika faktorer i slutändan påverkar priset i butikshyllan.

Frågan är om någon egentligen förstår sig på hur allt hänger ihop.

LÄS OCKSÅ: Bransch-vd:n gillar inte finansministerns gästlista: ”Finns väldigt mycket missuppfattningar”

Däremot står det också klart att de som faktiskt undersökt saken, däribland Konjunkturinstitutet, konstaterat att man inte sett några betydande tecken på att aktörerna skulle ta tillfället i akt och höja mer än vad som kan anses vara befogat.

Det tål också att påminna om att Livsmedelsföretagen upplever att handeln höjer alldeles för lite sett till den kostnadsbild som producenterna har mött och möter.

Något svar på den infekterade prisfrågan lär ingen få förrän butiker och leverantörer summerar och publicerar sina räkenskaper över 2022 och 2023.

Syns där inte försämrade marginaler kommer branschen att få problem. Ju sämre det går, desto enklare blir det att övertyga tvivlarna.

Faktum är att man nu har hamnat i ett läge där det måste bli tydligt att affärerna går väldigt dåligt.

Tills dess ökar sannolikheten att man under en tid framöver får bära hundhuvudet för inflationskaoset, på gott och på ont.

Det är en möjlighet att upplysa allmänheten om prismekanismerna och branschens egna utmaningar i prisrallyt.

Det är också en risk – om man döljer något.

LÄS OCKSÅ: Priskriget – så mäter sig handeln med leverantörerna: "Hårdare än någonsin"