Susan Berzelius: ”Stark ekonomi är ett friskhetstecken – men i dagligvarubranschen uteblir applåderna”

Under pandemin upptäckte många konsumenter fördelen med små, bostadsnära butiker. När det inte längre var läge att trängas på stormarknader och många av oss dessutom jobbade hemifrån fick närhandeln ett rejält uppsving.

LÄS MER: Hela listan – här är Sveriges mest lönsamma butiker: ”Enormt imponerande siffror” 

Mycket pekar nu på att dessa mindre och medelstora butiker får behålla många nya kunder, inte minst när hushållen blir mer miljömedvetna och stigande drivmedelspriser får konsumenterna att handla på hemmaplan. För det är inte längre likhetstecken mellan en liten butik och höga priser. I många fall kan exempelvis en Ica Näras kampanjpriser slå storebror Ica Maxi på utvalda varor. Och när de som redan var kunder blir mer lojala ja, då ökar självklart försäljningen, effektiviteten får sig en boost och i bästa fall följer lönsamheten med.

Gemensamt för alla de 100 butiksbolag som Dagligvarunytt listar i veckans kartläggning är att det ligger ofantligt med hårt arbete bakom framgångarna. Som Pär Bygdeson säger i artikeln: ”Skickliga entreprenörer som har lärt känna sin butik och sina kunder kan prestera så här starka nyckeltal”.

En stark ekonomi med en bra rörelsemarginal innebär att bolaget kan återinvestera och ska ses som ett friskhetstecken. Det gör det i alla andra branscher. Men av någon anledning möts bra vinstnivåer i dagligvaruhandeln sällan (aldrig?) med applåder från allmänhet och media, det har jag skrivit om tidigare genom åren. I stället riskerar en handlare som det går bra för att bli kallad utsugare eller kapitalist i sin mest negativa betydelse. En person som inte tvekar att tjäna pengar på mat. 

Vårt dagliga bröd är på något sätt heligt och just den handeln får man - tydligen - inte tjäna pengar på.