onsdag27 september

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Sök

Starta din prenumeration

Prenumerera

Kommentar

Ellen Larsson: Lyft blicken Kristersson och Svantesson – annars har ni snart en ny miljardkris på bordet

Att ledande politiker okritiskt förespråkar billighetslinjen är både naivt och irrationellt, när det är Sveriges extrema importberoende av livsmedel och lantbrukets insatsvaror som gjort oss särskilt utsatta för stigande världsmarknadspriser och fallande kronkurs. Svantesson och Kristersson det är dags att lyfta blicken, skriver Dagligvarunytts Ellen Larsson.

Publicerad: 30 mars 2023, 12:03

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

Ica SverigeLidlLivsmedelsföretagen

LÄS OCKSÅ: Priskriget: Efter Lidls drag – Ica sänker priser på 300 varor

Om ett bolag går med förlust för länge, så finns inte det bolaget kvar. Det inser antagligen även vänsterns representanter, även om de i bland ger uttryck för en något naiv inställning till bolags behov av tillväxt – och lönsamhet. Goda arbetsvillkor kräver ekonomiska muskler. Det gäller även samtliga led i livsmedelskedjan. Tänk på det när du kräver ett pristak på mat, Nooshi Dadgostar (V).

LÄS OCKSÅ: Han sänker priserna lagom till påsk: ”Har gått ner i lön”

Men nu är det inte bara vänstern utan också betydligt mer näringslivstillvända Moderaterna som uppmanar näringslivet att göra allt vad de kan för att försämra sina bolags lönsamhet. För just det blir konsekvensen av uppmaningar som pristak på livsmedel, prispress mot bakomliggande led eller att företag själva ska ta den ekonomiska smällen för att sälja maten billigare.

Lönsamma dagligvarubutiker, livsmedelsföretag och stora lantbruksföretag kan ha kapital att ta av i sämre tider. Men lönsamheten sjunker på bred front just nu. Redan innan krigsutbrottet presenterade regeringen ett stödpaket på en miljard kronor till svenskt lantbruk.

Nu uppmanas konsumenter och livsmedelsföretag från högsta politiska ort att premiera billigast möjliga mat. Men konsumenter gör redan detta. Det orsakar så branta fall i försäljningen av svenska mjölkprodukter att Skånemejerier vädjar till sina mjölkbönder att leverera mindre mjölk.

LÄS OCKSÅ: Sju infekterade frågor: Detta vet vi om priskaoset

Inga seriösa näringsidkare vill vara bidragsberoende, inte heller svenska lantbrukare.

Nu uppmanas konsumenter och livsmedelsföretag från högsta politiska ort att premiera billigast möjliga mat. Men konsumenter gör redan detta. Det orsakar så branta fall i försäljningen av svenska mjölkprodukter att Skånemejerier vädjar till sina mjölkbönder att leverera mindre mjölk, enligt Dagens Nyheter. Eftersom en kossa inte går att stänga av undrar undertecknad om svenska lantbrukare ska vaska mjölken?

Svenska politiker slår sig gärna för bröstet kring den svenska livsmedelsproduktionens sublima kvalitet i termer av exempelvis liten antibiotikaanvänding, högre biologisk mångfald och öppna landskap.
Svenska politiker har högt uppsatta mål genom den av riksdagen klubbande livsmedelsstrategin kring ökad svensk livsmedelsproduktion och ökad lönsamhet.

Här går inte resonemangen ihop. Överhuvudtaget. Särskilt inte när Sveriges låga självförsörjningsgrad – och stora importberoende – är två viktiga skäl till att svenska livsmedelspriser rusat mer än i andra länder.

När de ekonomiska tiderna var goda var det lätt att förespråka den svenska livsmedelsproduktionen, för gemene man hade råd med den. När vindarna vänder tar man i stället de globala livsmedelsjättarnas parti genom att helt okritiskt förespråka billighetslinjen.

Varor från långtbortistan har inte alltid, men ofta, ett lägre pris av en anledning. Någonstans har sociala, ekonomiska eller miljömässiga hänsyn fått stryka på foten. Jag behöver inte gå in på detaljer: vi har alla hört talas om avskogning, sjunkande grundvattennivåer och dåliga arbetsvillkor.

Det är också därför de så kallade matjättarna i Sverige inte släpper sina gedigna varumärkesbyggen lättvindigt, bara för att vindarna blåser snålt. Det är därför företrädare för marknadsledaren Ica Sverige inte tar ord som lågpris i sin marknadsföringsmässiga mun, utan hellre talar om prisvärde.
För vad är maten är värd? Och hur dyr är maten, egentligen?

• Vi – hushållen – lägger i genomsnitt 13 procent av vår disponibla inkomst på mat, enligt Statistiska Centralbyrån, SCB*. Vi har aldrig lagt en så liten andel på mat som i dag.

• Vi – hushållen – slänger en tredjedel av det vi köper. Här viker kurvan neråt nu, enligt Livsmedelsverkets beräkningar. Fler tänker efter innan de slänger fullt ätlig mat. DET är positivt.

• Vi – gemene man – lägger en fjärdedel av matpengen på tomma kalorier som snacks, läsk och godis, enligt SCB. Tröstematen ökar dessutom i kristider, enligt siffror från bland annat NielsenIQ.

Retoriken från högsta politiska ort, mediadrev och ökad hotbild lokalt mot handlare lär skapa en snöbollseffekt där kedjor – eller butiker lokalt – kommer att fortsätta försöka bräcka varandra med sina prisutspel. Trots att ingen vinner på ett accelererande priskrig – i längden.

För de som verkligen saknar resurser för att betala vad näringsriktig och hyfsat hållbart producerad mat faktiskt är värd, även i inflationstider – behövs politiska åtgärder.

Politiska åtgärder som riktar sig till redan utsatta grupper, som ensamstående eller fattigpensionärer. Inte hurrarop till prispress över hela linjen, konsumentråd kring val av butik eller försök att styra en fri marknad.

Naiviteten och okunskapen som präglar den politiska diskussionen i allmänhet just nu är anmärkningsvärd. Partiföreträdare verkar ha tappat såväl sin ideologisk grund som grundläggande kunskaper i vilka ställningstagande som är lämpliga att kommunicera utåt.

Men retoriken från högsta politiska ort, mediadrev och ökad hotbild lokalt mot handlare lär skapa en snöbollseffekt där kedjor – eller butiker lokalt – kommer att fortsätta försöka bräcka varandra med sina prisutspel.
Trots att ingen vinner på ett accelererande priskrig – i längden.

LÄS OCKSÅ: Experten om prisbeskeden: ”Kan inte kriga sönder allting”

Att Lidl Sverige gick i bräschen var strategiskt och marknadsföringsmässigt smart och inte oväntat med tanke på deras roll på den svenska marknaden och historik av virala succéer. Men även om Lidl är en liten spelare i Sverige, som gärna berättar om hur de utmanar det svenska "oligopolet", så får man inte glömma bort att Lidl som internationell koncern omsätter mer än de tre största svenska aktörerna tillsammans. Då är det lättare att pressa priser i kontakt med leverantörer. Men att politiker som också ska stärka svensk livsmedelsförsörjning – och konkurrenskraft – okritiskt uppmana alla att köra på den linjen är anmärkningsvärt. Det är dags för alla politiker som gett sig in i debatten om matpriser att lyfta blicken – annars ligger snart nya krav på krismiljarder från svenska lantbrukare på ert bord.

LÄS OCKSÅ: Svenskt störtdyker – när lågprisjakten accelererar: ”Ett hårt slag över hela linjen”

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ellen Larsson

ellen.larsson@bonniernews.se

Dela artikeln:

Alla nyheter om dagligvaruhandeln – i ett nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev