Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Kommentar

Krönika: ”Det gröna guldet är en ynnest – som inte kan tas för givet”

Tomas Bacoccoli övergav chefskarriären i Stockholms medievärld – och blev olivbonde i Italien. Här berättar han om hantverket bakom ”Umbriens gröna guld” och om hur klimatförändringarna slår mot produktionen. ”Inget ska tas för givet. Inte kärlek och inte olivolja”, skriver han.

Publicerad: 18 februari 2022, 13:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

”Ibland är det bara det som behövs. Lite bröd, lite salt och lite olivolja”, skriver Tomas Bacoccoli.


Nu har olivoljan vilat klart på fat. Små partiklar har sjunkit till botten och oljan börjar bli så där kristallklar som vi är vana att se den i livsmedelsbutiken. Därmed är det också dags att summera skörden för det här året. 

Innan jag avger rapport ska jag berätta lite om hur det funkar för er där hemma bland björkar och lingonris. När vi flyttade hit och bytte kontor i Stockholm mot obekväm traktor i kuperad italiensk terräng hade jag ingen aning om att jag en dag skulle skriva hem till Sverige om olivskördar. Men att vara olivbonde är varken så exotiskt eller komplicerat som det låter.

LÄS OCKSÅ: Experterna: ”Perfekt storm” får matpriserna att skena – Icas agerande blir avgörande 

Olivträd är väldigt tåliga. De lever ju som bekant i tusentals år. Tunna grenar kan visserligen dö i temperaturer under minus nio grader, men i övrigt lever dessa träd igenom många generationer människor. Och ju äldre träden blir, desto vackrare blir de också. 

”Tyvärr skapar alltså förändringarna i klimatet större oförutsägbarhet än tidigare. Det värsta är torkan.”

De bästa tänkbara förhållandena beskrivs faktiskt bäst med det svenska ordet lagom. Medelhavsklimat lagom. Lagom med sol, lagom med regn och lagom med värme respektive kyla. Blir det för fuktigt för länge är det gynnsamt för den ökända ”flugan”, som angriper oliverna. Är det för kallt för långa perioder, då dör de små grenarna på trädet. Och för ihållande torka med för höga temperaturtoppar gör att träden helt enkelt inte levererar alls. Kombinationer av ovan saker innebär alltid dålig skörd. 

Så, till Olivoljerapporten 2021.

Låt oss inte deppa, men fakta är fakta. 

Olivbönderna är kraftigt påverkade av klimatförändringarna, deklarerade Walter Placida, presidenten för Nationella Olivfederationen (FNP Olio), i sin årliga rapport. 

LÄS OCKSÅ: Fattigaste fattigmånaden på länge – då väntar ökat prisfokus, lunchlådor och sparsmakade helger 

Tyvärr skapar alltså förändringarna i klimatet större oförutsägbarhet än tidigare. Det värsta är torkan. Kvantiteterna varierar väldigt i år, beroende på var i Italien du befinner dig. När det gäller kvaliteten på oliverna är ändå bönderna väldigt nöjda. Höjda temperaturer har trots allt hållit ”flugan” borta, men det blir helt enkelt för torrt ibland och det påverkar oss negativt. I norra Italien har skörden antingen helt uteblivit eller i bästa fall halverats. Invånare i Veneto och Lombardiet får köpa olivolja från andra regioner och i Ligurien och Emilia Romagna har skördarna halverats.

Bild 1/6  

I centrala delarna av Italien har produktionen minskat med en fjärdedel jämfört med förra året. Toscana är värst drabbat, men kvaliteten är hög. Bäst är Abruzzu, med en ökning på tio procent. I Umbrien minskar kvantiteten med uppemot 30 procent, men kvaliteten är fantastisk.

”Varje år är det en ynnest att se det gröna guldet rinna ur den mekaniska processen som kallpressad olivolja innebär”

Södra Italien har stora mängder olivolja i år, speciellt jämfört med föregående år. Sicilien är undantaget, men kvaliteten står sig. 

Hur ser det ut framåt då? Jo, det finns belägg för antagandet att nästa års kvalitet ska bli otroligt hög. Under vintern har vi haft ordentligt med nederbörd och än så länge har vi inte haft någon köld att tala om. Däremot kvarstår oförutsägbarhet över kvantiteterna. Olika regioner dras med olika problem. I Umbrien oroar till exempel köldknäpparna, i kombination med torra somrar med sina höga temperaturer. 

LÄS OCKSÅ: 40 talanger som tar dagligvaruhandeln in i framtiden – läs om alla stjärnorna här 

Sammanfattningsvis kan vi säga att inget ska tas för givet. Inte kärlek och inte olivolja. Varje år är det en ynnest att se det gröna guldet rinna ur den mekaniska processen som kallpressad olivolja innebär. God olivolja är så otroligt användbar, nyttig och god. Hälsofördelarna är en sak, antioxidanterna kraft och effekten som den kallpressade jungfruolivoljan har på vårt kolesterolvärde. Jag är ingen expert på området, det är bara saker jag läst mig till.

Men en sak vet jag, smaken är fantastisk. Pepprigheten, den gräsiga eftersmaken. Till fisken, salladen eller köttet. Eller som just nu, efter skörd, bara med en bit bröd och lite salt. Så här mitt i överflödets tider kan det vara viktigt att påminna sig själv om det. Att ibland är livet enkelt. Ibland är det bara det som behövs. Lite bröd, lite salt och lite olivolja.

Tomas Bacoccoli,
Olivbonde och författare

 

FAKTA: BACOCCOLI

Namn: Tomas Baccocoli

Yrke: Olivbonde och författare, aktuell med boken ”En bastu i Umbrien”

Familj: Hustrun Elin och tre barn.

Bor: På gården Santa Croce i Umbrien, Italien.

Bakgrund: Jobbade 14 år på mediebolaget MTG, varav nio år som försäljningsdirektör på MTG Radio. Flyttade 2014 till Italien med familjen.

Produktion: Tillverkar och säljer olivolja och pasta under varumärket Bacoccoli i Norden via partnern Fuud. Baccocoli arbetar ihop med drygt 100 småbönder i närområdet och skörden varierar mellan 12 000 och 45 000 liter.

Försäljning: Tog 2021 steget ut i butik efter att först endast ha sålt online till privatpersoner. Finns idag på cirka 70 butiker, bland annat inom Ica, Hemköp och Coop.

Omsättning 2020: 1,5 miljoner kronor.

FAKTA: OLIVOLJA

Spanien producerar mest

Olivolja började konsumeras för cirka 5000 år sedan och de största producenterna finns i Europa. Spanien är världens i särklass största producent med en produktion på 1-1.5 miljoner ton årligen. Tvåa är Italien med upp emot 600 000 ton och trea är Grekland med knappt 400 000 ton.

 

Bästa olivoljorna i butiken

Sajten bäst i test testade 2021 en stor mängd olivoljor som säljs i svenska matvarubutiker. Här är de fem som fick bäst betyg:

1. Grappolini Florens Extra jungfruolivolja (bästa olivoljan premiumval)
2. Saltå Kvarn Extra virgin EKO (bästa ekologiska olivoljan)
3. Monini Classico Extra virgin (bästa allround-olivoljan)
4. Fontana Olivolja Extra virgin (bästa billiga olivoljan)
5. Frixos Finest Sitia Extra Virgin Olivolja

 

Konsumtionen ökar

Svenskarna använder cirka 1 liter olivolja per person och år. Det är lika mycket som en grek gör av med på två veckor, eftersom konsumtionen i Grekland uppgår till cirka 26 liter per år. Användningen av olivolja var länge blygsam i Sverige, men den tog fart under 1990-talet då olivoljans positiva hälsoeffekter blev mer kända.

 

Få jungfruolivoljor klarade test

Livsmedelsverket undersökte under 2018-2019 om det verkligen är olja av typen ”extra jungfru” i ett antal olivoljor. Testet visade att bara 17 av 21 undersökta olivoljor levde upp till kraven. Det var alltså billigare och sämre olivoljor än vad som påstods på etiketten.

Inom EU har det på senare år ställts extra höga krav på analyser av olivolja för att motverka fusk.

– Extra jungfru är en kvalitetsmärkning som många betalar extra mycket för. Det är upprörande att bara ett fåtal av de oljor vi undersökt motsvarar kraven, sade Aron Lindén, statsinspektör på Livsmedelsverket

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Alla nyheter om dagligvaruhandeln – i ett nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev