Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Fredag16.04.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

Ny lag skapar schysta villkor som gäller alla

Om vi vill nå livsmedelsstrategins mål krävs satsningar på svenska livsmedel, innovation, export och kompetensutveckling. För att nå dessa mål måste livsmedelsproducenterna behandlas schyst och riskerna fördelas på alla parter i livsmedelskedjan. Det anser Björn Hellman, vd på Livsmedelsföretagen.

Publicerad: 8 April 2021, 11:44

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

Livsmedelsföretagen

Den 16 mars lade regeringen fram ett förslag om en förenklad implementering av det så kallade UTP-direktivet. Det syftar i korthet till att förbjuda oschysta handelsmetoder som tyvärr är vanligt förekommande i livsmedelskedjan. Detta gör det svårare för oss i Sverige att nå den nationella livsmedelsstrategins övergripande mål om en konkurrenskraftig livsmedelskedja, där livsmedelsproduktionen ökar samtidigt som man når nationella miljömål.

Inte bara EU och regeringen ser behovet av en sådan här lagstiftning. Enligt en undersökning som vi lät analysföretaget United Minds genomföra är en majoritet av svenska folket positiv till att införa en lag som reglerar förhållandet mellan livsmedelskedjor och producenter. Två av tre svenskar upplever att kedjornas maktposition ger dem möjlighet att utnyttja leverantörer, hindra nya aktörer och minska konkurrensen.

De metoder som förbjuds i den nya lagen är sådana som inte borde förekomma alls i sunda affärsrelationer. På marknader med jämnstarka parter försvinner de naturligt, eftersom ingen vill göra affärer med aktörer som tvingar sina leverantörer att ta hela affärsrisken för färskvaror genom sena avbeställningar, möjlighet att returnera osålda produkter eller att ensidigt ändra villkoren i ingångna avtal. 

Men den svenska livsmedelsmarknaden är långt ifrån sund. Tyvärr är de här metoderna vanliga i den svenska livsmedelskedjan, och enligt en undersökning bland våra medlemsföretag har de ökat under pandemin. Möjligen till följd av att svenska leverantörer har blivit än mer beroende av våra tre dagligvarujättar, i och med den kraftigt minskade försäljningen till hotell- och restaurangsektorn. Och med dagens kostnadstryck på råvara är handeln inte sen att utnyttja sin maktposition.  

Om vi vill nå livsmedelsstrategins mål krävs satsningar på svenska livsmedel samt på innovation, export och kompetensutveckling. Annars riskerar vi att bli utkonkurrerade av utländska aktörer utan samma krav på god arbetsmiljö, schysta anställningsvillkor, hållbarhet och djurvälfärd som vi har här i Sverige. Detta är satsningar som i mångt och mycket behöver utföras av våra producenter – och för att ge dem möjligheten måste de behandlas schyst. 

Efter årtionden där risk skjutits bakåt i kedjan är svenska livsmedelsproducenters möjlighet till utveckling i dag alldeles för begränsad. Låt oss ändra på det. Låt oss tillsammans bygga framtidens svenska livsmedelskedja, med produktion, distribution och innovation i världsklass. Vi är redan på god väg, men för att ta det sista steget behöver schyst få vara schyst för alla.

Björn Hellman, vd, Livsmedelsföretagen

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Livsmedelsföretagen

Dela artikeln:

Alla nyheter om dagligvaruhandeln – i ett nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.