Nationalekonomen: ”Handels lönekrav missgynnar de egna”

Handelsanställdas förbund kräver en höjning av ingångslönen med 1 370 kronor i månaden vilket för en 19-åring som börjar sommarjobba efter studenten motsvarar en löneökning på nästan sex procent. I min kommande doktorsavhandling i nationalekonomi vid Örebro Universitet, "Toward more inclusive labor markets: A firm-level perspective on hiring outsiders", presenterar jag resultat som visar att Handelsanställdas förbunds krav skulle få negativa konsekvenser för sysselsättningen och i synnerhet för individer med sämre arbetsmarknadsutsikter, exempelvis utrikes födda.

LÄS OCKSÅ: Svensk Handels reaktion på fackets lönekrav: ”Det klarar inte handeln av”

Mina slutsatser kan sammanfattas i tre punkter:

1. För det första kommer högre ingångslöner att leda till ökad arbetslöshet och färre arbetade timmar. I min avhandling analyserar jag om handelsföretagen anställer fler till rådande ingångslöner om arbetsgivaravgiften, och därigenom företagens lönekostnader, sänks. Resultaten är entydiga. Sänkta arbetskraftskostnader leder både till att handlare anställer fler personer till ingångslönen och att de som arbetar till en ingångslön arbetar fler timmar. Omvänt skulle höjda ingångslöner innebära färre instegsjobb och att antalet arbetade timmar minskar för de som arbetar till en ingångslön.

”Handels krav skulle få negativa konsekvenser för sysselsättningen”

2. För det andra finns det en betydande risk att högre ingångslöner i handeln cementerar det omfattande utanförskapet bland utrikes födda. På samma sätt som besöksnäringen borde detaljhandeln vara en instegsbransch och integrationsmotor. Handelns högre ingångslöner innebär att utrikes födda som står långt från arbetsmarknaden konkurreras ut av unga inrikes födda med teoretisk gymnasieutbildning, som arbetar tillfälligt i handeln före eller parallellt med sina universitetsstudier.

LÄS OCKSÅ: Avtalsrörelsen kan bli dramatisk – men handeln har grejat det förr

3. För det tredje får äldre och mer erfarna medarbetare inom handeln en svagare löneutveckling. Ingångslönerna i detaljhandelsavtalet har under lång tid ökat snabbare än medianlönen för detaljhandelsanställda. Konsekvensen är att unga med liten yrkeserfarenhet, som ofta inte är fackligt anslutna, får en högre lön på bekostnad av arbetstagare med ett långt yrkesliv inom handeln. Detta förstärks av mycket generösa ersättningar för arbete under kvällar och helger, vilket gynnar unga och tidsbegränsat anställda arbetstagare som inte har familj.

Satsningar på höjda ingångslöner motverkar därigenom Handelsanställdas förbunds egna medlemmars intressen såväl som möjlighet till arbete för individer med sämre arbetsmarknadsutsikter.

LÄS OCKSÅ: Domen i Coop-fallet har satt ”hyvling” i system, enligt facket – som är redo för strid

Hans Seerar Westerberg,
doktorand i nationalekonomi,
Handelns Forskningsinstitut och Örebro Universitet