Debatt
Handels: Höj lönerna – en tredjedel tjänar under fattigdomsgränsen
Lönsamheten i handelsföretagen är rekordhög samtidigt som en tredjedel av alla som jobbar i butik har en inkomst under fattigdomsgränsen. Det visar ny statistik från SCB som Handels har sammanställt. Den främsta orsaken till de låga inkomsterna är ofrivilligt deltidsarbete, menar fackförbundet som nu vill se högre löner och rätt till fler timmar på kontraktet.
Publicerad: 27 mars 2023, 12:11
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.
Stefan Carlén, Linda Palmetzhofer och Martin Briland Rosenström från Handelsanställdas förbund.
Ämnen i artikeln:
HandelsLÄS OCKSÅ: Nationalekonomen: ”Handels lönekrav missgynnar de egna”
När man lyssnar på handelsföretagens företrädare låter det inte sällan som att läget är nattsvart. Men siffrorna de själva redovisar säger något annat. Man får gå väldigt långt tillbaka för att hitta år där de svenska handelsföretagen gjort så goda resultat som under pandemin. Vinstökningen har skett brett och återfinns i alla handelns delbranscher. Handelsföretagens vinster har till och med har fördubblats i relation till lönekostnaderna. Vinstandelen ökar alltså, medan löneandelen sjunker.
Att handelsanställdas löneinkomster halkat efter märks. 33 procent av alla butiksanställda har idag en löneinkomst under fattigdomsgränsen. Arbetsgivarna hävdar gärna att genomsnittslönen är runt 27 000 kronor för en butiksarbetare, och det stämmer - om man jobbar heltid. Problemet är att de allra flesta butiksanställda inte gör det. Hela sju av tio jobbar deltid, trots att de flesta vill jobba mer. Det gör att den faktiska genomsnittliga löneinkomsten bara ligger på 18 300 kronor i månaden.
”Man får gå väldigt långt tillbaka för att hitta år där de svenska handelsföretagen gjort så goda resultat”
LÄS OCKSÅ: Svensk Handels reaktion på fackets lönekrav: ”Det klarar inte handeln av”
Det gör att allt fler har svårt att få ihop till mat, hyra och elräkningar. Många kan helt enkelt inte längre köpa varorna de själva säljer eller hanterar. Konsekvenserna blir kännbara, inte bara för den anställde själv utan även för familjen. Barn som växer upp i ekonomisk utsatthet får inte samma möjligheter till en meningsfull fritid och lider ökad risk att hamna utanför när man inte kan följa med sina vänner på biobesök eller en fika. Risken för ohälsa, sämre skolresultat och mobbing ökar också.
Låga löneinkomster och otrygga villkor riskerar faktiskt också att urholka handelsföretagens lönsamhet i längden. Hur ska företagen få sina varor sålda när färre har råd att köpa dem? Och hur ska branschen komma till bukt med den höga personalomsättningen om inte villkoren förbättras?
”Låga löneinkomster och otrygga villkor riskerar faktiskt också att urholka handelsföretagens lönsamhet i längden”
LÄS OCKSÅ: Isidor Beslic: Lönefrågan bäddar för dramatik – men handeln har grejat det förr
Från tidigare undersökningar vet vi att de flesta som jobbar i handeln trivs med jobbet men många känner sig tvingade att byta yrke för att de inte har råd att leva på lönen eller att anställningen är för otrygg. Företagen går därmed miste om kompetenta medarbetare som behövs när handeln nu genomgår snabb digitalisering, automatisering och grön omställning. Högre löner och fler fasta timmar är därför viktiga både för köpkraften och för företagens konkurrenskraft på sikt.
Att en tredjedel av butiksanställda har en löneinkomst under fattigdomsgränsen samtidigt som vd-lönerna i handeln höjts med 20 procent de senaste åren är alltså inte bara orättvist, det är också osmart. Det är dags att också handelsföretagen inser det och satsar på sin personal.
Linda Palmetzhofer,
ordförande Handelsanställdas förbund
Stefan Carlén,
chefsekonom Handelsanställdas förbund
Martin Briland Rosenström,
utredare Handelsanställdas förbund
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.
Ämnen i artikeln:
Handels