Debatt: Ny märkning kan vilseleda konsumenterna

Den framsidesmärkning som finns i ett land behöver ta hänsyn till nationella folkhälsoutmaningar, kostråd och mattraditioner. Det gör inte den ursprungligen franska märkningen Nutri-Score avseende Sverige och övriga nordiska länder. Nutri-Score skulle därför bli vilseledande för konsumenter.

I Nutri-Scores algoritm ingår inte fullkorn och mängden fullkorn i mat som till exempel bröd och müsli räknas därmed inte in. Samtidigt visar Global Burden of Disease att fullkorn är den kostfaktor som mest påverkar ohälsan mest. Nio av tio äter för lite fullkorn.

I Sverige finns även kostråd om att byta till nyttiga matfetter och till magra mejerivaror då andelen omättat fett behöver öka och det mättade minska. Nutri-Score märker oljor som har hög halt av omättat fett med gult/orange vilket felaktigt signalerar ett ohälsosamt innehåll. 

Ur ett folkhälsoperspektiv är det vad vi inte äter som är en av de stora utmaningarna när det gäller matvanor. Nutri-Score riskerar att uppfattas som en varningsmärkning av livsmedel som man helt bör undvika, snarare än att de bör vara en mindre del i en i övrigt balanserad kost.

LÄS MER: Det blir enklare att nyckelhålsmärka färdigmat

Nutri-Score är, till skillnad från Nyckelhålet, inte utformat på ett sätt som tar hänsyn till att olika produktgrupper skiljer sig åt. 

Det spelar självklart ingen roll varifrån en märkning kommer. Men faktum kvarstår att Nyckelhålsmärkningen är en väl etablerad, positiv framsidesmärkning i sex länder och undviker många av problemen med Nutri-Score, enligt ovan. Nyckelhålsmärkningen har över en 30-årig historia som successivt har utvecklats framgångsrikt och är nu en väl förankrad framsidesmärkning. Det vore att gå tillbaka flera decennier i folkhälsoarbetet om den frivilliga Nyckelhålsmärkningen skulle försvinna. Det är också helt centralt att märkningen ska vara frivillig för företagarna.

Maria Sitell, legitimerad dietist och kommunikationschef, Brödinstitutet