Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Debatt: Jordbruket måste stärkas med EU-medel

För att säkra att vi även framledes har svenskproducerad mat är det politiskt avgörande att agera ansvarsfullt i den kommande budget, skriver LRF.

Publicerad: 14 maj 2021, 07:44

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Palle Borgström, LRF

Foto: Anders Deros


Ämnen i artikeln:

LeverantörGlesbygd

Vid varje måltid borde vi ägna en tacksam tanke åt EU:s jordbrukspolitik som har gjort maten både hälsosammare och billigare. Matens andel av hushållsbudgeten har minskat från 30 till 15 procent genom EU:s jordbruksstöd. 

Men i vårbudgeten visade regeringen att den inte vill använda EU-medel för att stärka jordbruket och landsbygden. EU:s fondmedel för återhämtning efter pandemin, till lantbruk, lade regeringen till största del i sitt ordinarie landsbygdsprogram. Trots nya EU-pengar blev det inga satsningar på livsmedelsförsörjningen. Illavarslande inför höstens budget om kommande femårsfinansiering. 

Vill vi ha svenskproducerad mat även i framtiden är det helt avgörande att politiken agerar ansvarsfullt i kommande budget. Regeringen måste se konsumenternas intressen och böndernas förutsättningar. 

En vanlig uppfattning är att EU-ersättningar håller olönsamt lantbruk under armarna. I själva verket säkerställer de den livsmedelsproduktion som svenska konsumenter kräver. Vi ställer högre krav än de flesta på maten och på dem som producerar den. EU-ersättningar kompenserar det bönderna inte kan ta betalt för: Hållbart jordbruk i mindre bördiga bygder för att erbjuda alla närproducerad mat, djur som slipper förebyggande antibiotika erbjuds utevistelse och större stallutrymme, och grisar som får behålla knorren.  

Vi svenskar köper mat för nära 400 miljarder kronor per år. Momsen på maten utgör drygt 30 miljarder. Sedan betalar konsumenten tio miljarder per år via skattsedeln, tre procent per person och dag, i form av EU-ersättningar till lantbruket.  

LÄS MER: Intresset för lokalproducerad mat fortsätter att växa 

Sedan EU-inträdet har andelen importerad mat ökat till cirka 50 procent av konsumtionen. 2017 beslutade riksdagen att svensk livsmedelsproduktion måste öka. Med tuffa politiska krav: på miljö, klimat, djurskydd och att försörjningstryggheten ska förbättras i hela landet.

Flera kriser har visat att det är samhällsviktigt med ökad svensk produktion. Att i detta läge inte betala ut EUs återhämtningsmedel är riskfyllt och strider mot allmänhetens uppfattning om vikten av att förse landet med mat. 74 procent av de tillfrågade i en undersökning från Nepa anser att det är viktigt eller mycket viktigt för försörjningstryggheten i kris att vi har svenska bönder. 

Sverige ska i höst leverera sin plan till EU om hur vi ska använda jordbrukspolitiken (CAP) under åren 2023-2027. Det brinner i knutarna för politikerna att agera för Sveriges konsumenters bästa och en hållbar svensk livsmedelsproduktion. 

 

Palle Borgström, förbundsordförande, LRF 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

LeverantörGlesbygd

Dela artikeln:

Alla nyheter om dagligvaruhandeln – i ett nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.

Se fler branschtitlar från Bonnier News