Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Debatt: ”Handeln avgörande för kontanternas existens”

När livsmedelskedjan Coop i somras utsattes för en hackerattack upptäckte många hur sårbart vårt samhälle är. Kontanterna behöver vara kvar, skriver Björn Eriksson, ordförande i Kontantuppropet.

Publicerad: 15 oktober 2021, 06:15

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Björn Eriksson, ordförande i Kontantuppropet

Foto: Petter Arvidson


Ämnen i artikeln:

Betalningslösningar

När livsmedelskedjan Coop i somras utsattes för en hackerattack upptäckte många hur sårbart vårt samhälle är. Att köpa livsmedel blev plötsligt inte möjligt. Affärerna fick stänga och kunderna vända sig någon annanstans. 

Även om det inte skapade någon allvarlig samhällskris blev det en rejäl tankeställare för många. Om hackare kan slå ut en hel livsmedelskedja kan de även slå ut övriga. Vi måste ha system som inte är sårbara.

Det är här kontantfrågan kommer in. Med kontanterna kvar kan handeln i ett krisläge i stället övergå till en manuell kassahantering eller, om elektriciteten fungerar, ha lokala kassasystem. Invånarna kan då vara trygga med att basvaror kan inhandlas även i ett krisläge. Butikerna kan också beställa varor med vetskapen att de faktiskt kan säljas och inte plundras eller slumpas i väg.

Livsmedel är det mest akuta och basala, men även andra varor som bensin och apoteksvaror kan betraktas som nödvändiga varor som människor måste kunna fortsätta köpa.

Problemet idag är att kontantanvändningen stadigt sjunker. Allt fler butiker och kedjor – dock inte livsmedelshandeln – gör sig ”kontantfria”. När fler slutar ta emot kontanter blir de mindre användbara för konsumenterna. Det blir en negativ spiral där kontanterna till slut upphör som betalmedel. 

På senare tid har insikten kommit om att det finns baksidor av kontantlösheten. Det uppstår stora problem i glesbygden, utsatta grupper – främst äldre och funktionshindrade - hamnar utanför och det som Coop-haveriet belyste, beredskapsfrågan, har blivit viktigare. Riksbanken har också varit extremt tydlig i farorna med att avveckla det enda nationellt kontrollerade betalmedlet.

Handeln har ett ansvar i detta. Kontanterna behöver finnas kvar som alternativ och det är bara om de faktiskt kan användas som de blir kvar. Vi kan också fundera över hur kortavgifterna kommer att förändras den dagen kontanterna inte finns kvar. Det som kortsiktigt verkar bra för den enskilda butikens ekonomi blir i förlängningen ett rejält skott i den egna foten.

Från Kontantupprorets sida hoppas vi att handeln också ser denna problematik. Vi vill att staten ska bära kostnaderna för kontanternas infrastruktur eftersom det är en fråga om krisberedskap och att alla ska vara inkluderade i samhället. I detta vill vi gärna kroka arm med handeln och tala med en röst. Det kräver dock att butikerna ser ett värde i kontanterna. I annat fall är risken stor att frågan om lagstiftning på denna punkt kommer att aktualiseras.

Björn Eriksson, ordförande, Kontantuppropet

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Betalningslösningar

Dela artikeln:

Alla nyheter om dagligvaruhandeln – i ett nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.