Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Debatt: ”Därför riskerar handlare att målas ut som kapitalister och utsugare”

Nidbilden av en handlare som kapitalist kan nyanseras. Men då måste företagarorganisationerna först se över sin kommunikation om skatt och arbetsrätt. Det skriver professor Roger Persson Österman med anledning av Dagligvarunytts rapportering om Sveriges mest lönsamma butiker.

Publicerad: 19 november 2021, 14:14

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Foto: Galeanu Mihai


Susan Berzelius frågade nyligen i Dagligvarunytt varför allmänheten inte applåderar bra vinstnivåer i dagligvaruhandeln. Hon undrar varför en handlare riskerar att kallas för kapitalist och utsugare. 

Roger Persson Österman, professor i skatterätt, tidigare skattekonsult och ordförande i Maria Södra station S-förening i Stockholm.

Foto: Pressbild

Det är viktiga och berättigade som frågor Berzelius ställer. Jag håller med om att det utgör en nidbild. Jag som är hyggligt insatt i företagarens utmaningar och problem, samt politiskt aktiv i Socialdemokraterna, tror dock att det finns ganska enkla svar på frågorna. Det handlar om kommunikation och insikt om sin egen roll i berättelsen. Jag väljer att ta upp två viktiga frågor: skatt och arbetsmarknad.

LÄS OCKSÅ: Susan Berzelius: ”Stark ekonomi är ett friskhetstecken – men i dagligvarubranschen uteblir applåderna” 

1. Beskattningen finansierar den välfärd som medborgarna önskar. Men när företagarorganisationerna lyfter skatter är det nästan alltid i negativa termer. Skatterna är en börda, de är för höga, de måste ner. Ofta hävdas att ”bidragen” måste ses över och begränsas. Det är lätt att glömma att ”bidragen” är den vanliga människans trygghet vid sjukdom eller arbetslöshet. Om medborgaren, rätt eller fel, upplever att handlaren inte fullt ut är beredd att avstå en del av sin höga vinst till det gemensamma, så kan det vara en förklaring till det Berzelius bekymrar sig över.

LÄS OCKSÅ: Fredrik Svedjetun: ”Hårt arbete ska löna sig – sträck på er ni som gör fina vinster” 

2. Den svenska modellen, arbetsplatsdemokratin och fackets roll. På ett liknande sätt som i diskussionen om skatterna, kan näringslivet ofta beskriva facket i negativa termer. Fackets uppgift i Sverige är emellertid legitim och viktig. Uppgiften är bland annat att balansera företagarens målsättning om hög vinst mot arbetstagarnas önskan om god lön, bra arbetstider och dito arbetsmiljö. Facket i Sverige är också en garant för en konfliktfri arbetsmarknad. Sverige har internationellt sett mycket få strejker. Modellen bygger på att arbetstagarna går fram som en grupp, ett kollektiv. Om medborgaren, rätt eller fel, upplever att handlaren är negativ till arbetstagarnas kollektiva rättigheter, kan det också vara en förklaring till nidbilden av handlaren som kapitalist och utsugare.

LÄS OCKSÅ: Hela listan – här är Sveriges 100 mest lönsamma butiker: ”Enormt imponerande siffror” 

Mitt råd till handlaren är alltså att tydligt ställa upp på den svenska välfärdsmodellen. Om handlaren är tydlig står det klart för alla att hen varken är utsugare eller kapitalist. Och företagarorganisationerna bör se över sin kommunikation om skatt och arbetsrätt.

Roger Persson Österman
professor i skatterätt, tidigare skattekonsult och ordförande i Maria Södra station S-förening i Stockholm

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Alla nyheter om dagligvaruhandeln – i ett nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.