DEBATT: ”Dags att slopa skatten på plastbärkassarna – den har inte uppfyllt sitt syfte”

Den skatt på plastbärkassar som infördes för två år sedan har inte uppfyllt sitt syfte. Skatteintäkterna har blivit en bråkdel av det belopp regeringen räknade med och när det gäller miljöpåverkan har skatten varit kontraproduktiv. Det visar vi i en ny rapport.

Efter två år börjar vi nu se konsekvenserna av den höga skatten på plastbärkassarna Användningen har dramatiskt sjunkit genom den extrema punktbeskattningen. I stället har försäljningen av pappersbärkassar och avfallspåsar ökat kraftigt. Avfallspåsarna är i högre grad producerade av fossil plast och importerade. Pappersbärkassarna är tyngre än de i plast och kräver därmed mer resurser för att transporteras. En analys från Naturvårdsverkets visar att papperskassarnas andel av försäljningen ökade från runt 20 procent före skatten till drygt 65 procent efter. Och försäljningen av avfallspåsar inom dagligvaruhandeln har ökat med 75 procent

Vi anser att skatten på plastbärkassar aldrig borde ha införts därför att:

✓ Resursförbrukningen har ökat. Tidigare användes plastbärkassen minst två gånger – först för att bära hem varor i och sedan som soppåse. Nu har vi ersatt plastbärkassen med både en papperspåse och en avfallspåse på rulle. En påse blev två påsar. 

✓ Skatten har drabbat svensk plaståtervinning. Skatten gör ingen skillnad på plastbärkassar producerade av återvunnen, biobaserad eller fossil råvara. Därför har den lett till att försäljningen av svenska plastbärkassar – som var ledande när det gäller andelen återvunnen råvara – minskade drastiskt och till stor del ersatts av avfallspåsar på rulle som i högre grad är importerade och av fossil råvara.

✓ Sverige hade redan implementerat EU-direktivet om plastbärkassar. Därför varken krävdes eller fanns det behov av en skatt. Enligt direktivet är det dessutom viktigt att medlemsländers åtgärder inte leder till ökade avfallsmängder – vilket skatten har.

✓ Skatten på plastbärkassar riskerar sänka förtroendet för miljöpolitiken eftersom den har ökat resursförbrukningen och satt käppar i hjulet för näringslivets arbete för en mer cirkulär ekonomi för plasten. Det är därför dags att slopa skatten nu. IKEM vill i stället se en politik som möjliggör teknisk utveckling och återvinning av all plast.

Jonas Hagelqvist, vd för IKEM (Innovations- och kemiindustrierna i Sverige)
Lena Lundberg, ansvarig plastvarufrågor, IKEM