Debatt

Staten förfogar över 300 miljarder utöver budget från elintäkter och har därmed möjlighet att återföra en del av detta till familjer och företag, det skriver Mathias Rebane, på Företagarförbundet. Han vill att den nya regeringen hämtar inspiration från Norge för att lösa krisen.

Prisinformationslagen kom till för att förhindra fuskreor under exempelvis Black Friday. Även matbutiker inkluderades i frågan – men det bästa vore om alla dagligvaror kunde undantas, skriver Livsmedelshandlarnas vd Pär Bygdeson.

Många svenska riksdagspartier säger sig vilja öka Sveriges självförsörjning av livsmedel, och verka för ökad hållbarhet i livsmedelsproduktionen. Med större satsningar på Krav-märkt och ekologiskt jordbruk skulle Sveriges matproduktion bli både mer hållbar och mer svensk, skriver företrädarna för fem olika organisationer.

Det händer otroligt mycket i dagligvarubranschen just nu – och vi vill gärna att du deltar i debatten. Här är åtta råd från chefredaktör Fredrik Svedjetun till dig som är intresserad av att skriva åsiktsmaterial för Dagligvarunytts läsare.

Valet 2022 var en besvikelse och kan innebära fyra förlorade år. Det skriver Ica-handlaren Mikael Andersson, som anser att politikerna redan i valrörelsen fokuserat för mycket på kortsiktiga lösningar.

Med tanke på den akuta klimatkris vi befinner oss i har det varit märkligt tyst om klimatfrågan, både i praktisk politik och i valrörelsen. Det är anmärkningsvärt, och oroande, skriver Axfoods hållbarhetschef Åsa Domeij.

En av Sveriges viktigaste frågor just nu är hur vi skall kunna stoppa gängkriminaliteten och få stopp på skjutningarna. Utspel om hårdare straff, visitationszoner och hårdare tag för att signalera hårdhet haglar. Fokus borde i stället ligga på tidiga förebyggande insatser, skriver Martin Marmgren, rättspolitisk talesperson Miljöpartiet.

Sämre tider innebär att konkurrensen från EMV ökar – och att etablerade varumärken måste fokusera allt hårdare på kvalitet. Och kommunicera den. Det skriver Klaus Hahn, vd på Testfakta Research Nordic.

Alltför ofta är slutsatserna kring de höjda livsmedelspriserna förenklade, och alltför ofta pekas dagligvaruhandeln ut som ansvarig för utvecklingen. Det menar Svensk Dagligvaruhandels vd Karin Brynell.

Valrörelsen domineras av strider om vem som bäst försvarar säkerheten, tryggheten, skoleleverna, patienterna… Men inte så mycket konsumenterna. Det är märkligt eftersom alla väljare är konsumenter och pris och hållbarhet på våra livsmedel i högsta grad är politiska frågor. Därför borde maten bli en valfråga – också, skriver Jan Bertoft på Sveriges Konsumenter.

Sjukdomar orsakade av livsstilsval som en ohälsosam kosthållning ökar globalt. Samtidigt stiger priset på mat som en effekt av coronapandemin och kriget i Ukraina. Inflation slår i regel hårdast mot de som redan har det svårt ekonomiskt, och en nylig undersökning visar att var tredje svensk familj redan i dag inte har råd att äta frukt och grönt varje dag. För att ändra denna oroväckande trend behöver vi göra det enklare att äta hälsosamt. Vi föreslår därför en slopad moms på frukt och grönsaker så att en hälsosam kost blir överkomlig och tillgänglig för alla.

En långsiktigt hållbar livsmedelsproduktion krävs om vi ska kunna hejda de växande problem som nuvarande produktion orsakar. Sverige ligger i framkant, och för att fortsätta driva utvecklingen har Krav tagit fram fyra visionära målbilder för en mer hållbar livsmedelsproduktion. Men för att nå målen krävs bred samverkan och tydlig politisk vilja, skriver organisationen styrelse i en debattartikel.

Inte ett enda av de ärenden som som butikerna har anmält under våren har hanterats på ett korrekt sätt. Det menar Livsmedelshandlarnas vd Pär Bygdeson som nu kan summera det organisationen kallar ”projekt överklaga”.

EU har ett av världens hårdaste regelverk vad gäller livsmedelsproduktion. Det är i grunden bra, men vi får inte låta ogenomtänkta förslag göra mer skada än nytta, skriver den moderata EU-parlamentarikern Jessica Polfjärd.

När Coop bokar 10 000 ton svenskt griskött betyder det inte bara att grisböndernas ekonomi stärks utan också att försörjningstryggheten i Sverige ökar och att vi alla tar gemensamt ansvar för det miljömässiga och förebyggande djurhälsoarbetet som Sverige är är världsledande i. Det skriver Åsa Odell, ordförande för LRF Kött.

Skatt på plastbärkassar som infördes för två år sedan har inte uppfyllt sitt syfte utan blivit kontraproduktiv. Det anser företrädare för Ikem, som vill se en politik som möjliggör teknisk utveckling och återvinning av all plast.

Visst, EMV kommer att öka i dessa tider. Men det är bättre marknadsföring och kommunikation av unika styrkor som i långa loppet avgör vem som vinner. Det skriver Christer Nyman med en lång karriär bakom sig inom Ica och Coop.

Insiderhärvan riskerar att skada den starkt kundempatiska bilden av Ica. Kanske är det dags att gräva fram Hans Mosesson en gång till – och värva Magdalena Gerger till Icas styrelse. Det skriver strategikonsulten Michael Dahl.

Vi anser att det behövs politiska beslut som dämpar kostnadsökningen i livsmedelskedjan, till gagn både för bonden och konsumenten. Det skriver Svensk Dagligvaruhandels vd Karin Brynell i en replik till LRF:s ordförande Palle Borgström. Samtidigt som dagligvaruhandeln har förståelse för de utmaningar bönderna står inför anser hon att den bild LRF målar upp behöver breddas.

Ta bort alla onödiga regler, skatter och märkliga påhitt som skapats under åren då vi levde i förvissningen att maten alltid skulle finnas på hyllan i affären och elen finnas för en spottstyver i uttaget. Det skriver Folke Pleijert, lantbrukare och riksdagskandidat (KD), med anledning av den pågående krisen.

Kristianstads kommun har beslutat om nya rutiner för inköp av mat till äldre med hemtjänst. Inköpen ska göras digitalt via Mathem, vilket fungerar dåligt rent praktiskt och innebär att hemtjänstens alla inköp försvinner från den lokala butiken. Det skriver Inger Bodelsson, vars mamma är en av de drabbad.

Sveriges lantbrukare befinner sig under extrem press just nu och det är viktigare än någonsin att vi säkrar svensk livsmedelsproduktion. Det skriver Palle Borgström, lantbrukare och ordförande i LRF.

Nära hälften av de butiker som Arbetsmiljöverket besökt behövde åtgärda brister i skyddet mot covid-19 då fokus ofta låg på att skydda kunden, inte de anställda. Nu ligger nyckeln i ett systematiskt och långsiktigt -arbetsmiljöarbete, menar John Linde, politisk samordnare, Handels.

Att påstå att det inte finns något hot mot svensk livsmedelsförsörjning för att vi inte importerar så mycket från Ryssland är naivt. Sveriges beredskap är alldeles för dålig, skriver Magnus Oscarsson (KD).

Livsmedelshandlarna har i år startat projektet Överklaga. Detta för att hjälpa butiker runt om i landet med hur de polisanmäler brott på rätt sätt – så att anmälningarna får avsedd effekt. Det skriver Pär Bygdeson.

REPLIK. Vi måste vara fler som delar på de ökade kostnaderna – det kan inte den enskilde grisproducenten står för själv, skrev Mattias Espert, ordförande för branschorganisationen Sveriges Grisföretagare i ett debattinlägg nyligen. Nu svarar Karin Brynell, vd för Svensk Dagligvaruhandel.

Var är näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson i krisen med de skenande elpriserna? Det undrar Mathias Rebane på Företagarförbundet som kräver samma stöd till tjänsteföretagen som till hushåll och industrijättar.

Skenande kostnader hotar produktionen. Nu måste fler dela på ansvaret om vi vill fortsätta kunna erbjuda svenskt griskött. Det skriver Mattias Espert på Sveriges Grisföretagare.

Förhoppningen är att misstanken om att andra skäl än pandemi och smitta ligger bakom gränshindren mellan Sverige och Norge är felaktiga och att borttagandet av gränshinder nu är nära förestående, skriver Mats Hedenström, Svensk Handel.

Produktion och konsumtion av livsmedel står för en fjärdedel av den globala klimatpåverkan - nu måste alla agera, skriver Ica Gruppens CR-chef Kerstin Lindvall.