Susan Berzelius: Var beredda när strömmen vänder igen

Handelsrådets och HUI:s årliga rapport över tillståndet för handeln i Sverige publiceras nästan samtidigt som regeringen kallade till presskonferens för att berätta att (i stort sett) alla kvarvarande pandemirestriktioner släpps från den 29 september. 

Läsningen av rapporten är en delvis bedrövande sammanfattning av pandemiåret 2020 sett ur handelns perspektiv. 

Det är ju ingen överraskning för någon i branschen att det är gränshandelskommunerna som tagit mest stryk under året: de 14 kommuner som ligger i botten av listan här till vänster kan alla räknas som mer eller mindre beroende av Norge- eller Finlandshandeln. Värst drabbat är Strömstad kommun som tappade tre fjärdedelar av all sin handel under 2020. 

I över 20 år har kommunen med 13 200 invånare kunnat stoltsera med en detaljhandel värdigt en storstadskommun. Stormarknader, gallerior och flera Systembolag existerar på den lilla sommarorten enbart för att havet och solen lockar Oslobor och andra norrmän med välfyllda plånböcker. 

Jag minns de många åren på 1980- och 90-talen när gränshandeln pendlade fram och tillbaka beroende på om det var den norska eller svenska regeringen som för tillfället höjde momsen eller punktskatterna mest. Kundströmmarna ändrade ständigt riktning och handeln lärde sig leva med det.

Men för 20 år sedan började etableringarna av de riktigt stora butikerna längs gränsen dyka upp. Då spåddes gränshandeln endast gå åt ett håll och sedan dess har enskilda handlare och flera av de stora aktörerna täljt guld i Svinesund och längs västra Värmland och Jämtland. Föga anade någon hur miljardhandeln kunde tvärdö på ett marsdygn.

Visserligen släpps de svenska restriktionerna nu men det hjälper ju inte om kunderna inte vågar sig över gränsen. Nu gäller det för dessa kommuner, och deras handel, att inte bara slicka såren utan ha en uthållighet för att stå beredd när strömmen, sakta men säkert, vänder österut igen. För det kommer. Nästa års rapport lär visa helt andra siffror.