Thomas Ohlén: Nej, det är inte butikernas fel att matpriserna skenar – här är de verkliga ”bovarna”

Finansministern, många politiker, nya chefen för Riksbanken, särintressen och proffstyckare tävlar just nu med varandra om att vara mest populistiska och ge dagligvaruhandeln skulden för att priserna på livsmedel har skjutit i höjden.

Ingen kan rimligen ha missat att det svider att handla dagligvaror och att titta på kvittot numera framkallar viss ångest.

Inköpet som kanske kostade 800 kronor för tolv månader sedan är i dag uppe i en tusenlapp eller mer såvida man som kund inte har förberett handlingen extremt noga och lyckats att pricka in alla kampanjer som finns i butikernas och kedjornas blad och appar.

LÄS OCKSÅ: Bransch-vd:n gillar inte finansministerns gästlista: ”Finns väldigt mycket missuppfattningar”

Prisernas snabba och stora negativa påverkan på privatekonomin torde alla vara rörande överens om.

Så till ”skuldfrågan” – om den avsevärt dyrare maten enbart beror på att butiksägaren, kedjan eller e-handlaren tar chansen och höjer priserna mer än nödvändigt och skyller på inflationen.

Generella svaret är tveklöst nej.

Producentprisindex (PPI) och Konsumentprisindex (KPI) från Statistiska centralbyrån från inledningen av 2021 visar att priskurvorna låg nära varandra fram till hösten det året men sedan dess har producentpriserna dragit ifrån rejält.

Vid senaste årsskiftet var PPI-indexet uppe i 130 medan KPI låg på drygt 120.

LÄS OCKSÅ: Nationalekonom Lars Jonung försvarar Ica-handlare och varnar för pristak: ”Hokus pokus”

För att fortsätta använda domstolsvokabulär borde bevisningen vara uppenbar även för de mest faktaresistenta och alla de som har grunda kunskaper om livsmedelskedjan.

Som om det inte vore tillräckligt har statliga Konjunkturinstitutet dragit slutsatsen att inga omotiverade prishöjningar har kunnat konstateras i dagligvaruhandeln.

Prisökningarna har alltså varit avsevärt högre i bakomliggande led och butikerna har inte kompenserat sig för högre inpriser från leverantörerna.

En given förklaring är att konkurrensen om konsumenternas plånböcker aldrig har varit hårdare och att ytterst få handlare eller kedjeägda butiker ser möjligheter att höja priserna i samma takt som leverantörerna.

Hushållens snabba förflyttning till butiksvarumärken med starkare prisimage har tvingat etablerade koncept att investera mycket i kampanjer.

Foto: Privat

Konkurrensverket godkände efter sedvanlig prövning Coop Butiker och Stormarknaders köp av Nettos 162 butiker och 111 butiksfastigheter i Sverige sommaren 2019 – och även Axfoods affär med familjen Bergendahl två år senare fick klartecken eftersom myndigheten inte ansåg att konkurrensen skulle försämras nämnvärt eller att priserna skulle öka för konsumenterna.

Kartläggningar från Dagligvarunytts mångåriga partner GFK visar att hushållen har blivit extremt prisaktiva och handlar i fler butiker än tidigare för att försöka hålla sina kostnader nere.

”Kritiken från finansministern och andra bör alltså i första hand riktas mot producenterna som överlag har väsentligt högre rörelsemarginaler än de handlare och kedjor som pekas ut”

Knappt en tredjedel av svenskarna var enligt undersökningsföretaget starkt prismedvetna innan inflationen tog fart och bara sedan i fjol har andelen prisjägare accelererat och fenomenet har blivit det nya normala.

LÄS OCKSÅ: Ica Maxis bakslag – här är siffrorna som avslöjar hur många kunder jätten tappar

Kritiken från finansministern och andra bör alltså i första hand riktas mot producenterna som överlag har väsentligt högre rörelsemarginaler än de handlare och kedjor som pekas ut som skyldiga till att hushållen tvingas att betala så mycket mer i matbutiken.

Internationella jättar redovisar ofta rörelsemarginaler på 15 procent eller mer och det är dessa leverantörer som de tre ledande aktörerna Axfood, Coop och Ica i stor utsträckning gör affärerna med.

Axfoods rörelsemarginal sjönk enligt bokslutskommunikén från 4,5 procent 2021 till 4,2 procent 2022 medan samma nyckeltal för Ica Gruppen (dagligvaruhandel i fyra länder, Apotek Hjärtat, bank och fastigheter) backade från 4,6 procent till 4,3 procent.

LÄS OCKSÅ: Unik kartläggning: Så går det för Coop – nyckeltalen bolag för bolag

En historisk granskning av hela Coop som Dagligvarunytt som första tidning presenterade i maj förra året avslöjade att de 28 butiksdrivande företagen inom Coop fick nöja sig med 1,5 procent i sammanlagd rörelsemarginal medan City Gross siffra sjönk till 1,1 procent räkenskapsåret som slutade 31 augusti 2022.

Lidl Sverige gick back för tredje året i rad och tvingades att presentera en rörelsemarginal på -0,8 procent (220228).

Dagligvarunytt har i ett flertal ekonomiska kartläggningar genom åren publicerat topplistor med butiksbolag inom främst Hemköp, Ica och Tempo som har tvåsiffriga rörelsemarginaler men de butikerna är långt ifrån representativa för branschen.

LÄS OCKSÅ: Röda listan: Här är 192 bolag i branschen som gör förlust

Så sent som i början av 2023 berättade Dagligvarunytt i en stor granskning att 192 bolag i dagligvaruhandeln redovisade röda siffror i sina senaste årsredovisningar.

Rörelsemarginalsnittet för alla butiker i dagligvaruhandeln låg i fjol på uppskattningsvis cirka tre procent men siffran väntas sjunka i de bokslut för hela eller delar av 2022 som successivt kommer till Bolagsverket.

Anledningen är som beskrivits ovan att butikerna inte har kunnat höja priserna lika mycket som leverantörerna och att konsumenterna i stor utsträckning handlar kampanjvaror eller drar ned på inköpen.

”Men inte bara elbolagen mår bra ekonomiskt utan de största bankerna fortsätter att redovisa vinster som andra delar av näringslivet bara kan drömma om”

Svensk Dagligvaruhandels årssiffror visar att prisjusterade försäljningen föll med hela 10,6 procent 2022 jämfört med 2021.

LÄS OCKSÅ: Butiker och branschtoppar ger riksbankschefen och ministern mothugg

Ekonomiska utfallet i dagligvarubutikerna försämras ytterligare av de enorma prisökningar på el som långt ifrån bara drabbar hushållen och lokalhyror som stiger med cirka tio procent på grund av kopplingen till Konsumentprisindex.

Men inte bara elbolagen mår bra ekonomiskt utan de största bankerna fortsätter att redovisa vinster som andra delar av näringslivet bara kan drömma om.

Nordea, Handelsbanken, SEB och Swedbank anser sig ha utrymme för att dela ut 71 miljarder kronor till sina ägare.

Storbankerna delar i år ut 71 miljarder kronor till sina aktieägare. Så här fördelningen ut: Nordea 33,1 miljarder kronor, Handelsbanken (bilden, 15,8 miljarder), SEB 14,1 miljarder och Swedbank 11 miljarder. Höga marginaler på bolån förklarar en stor del av vinsterna.

Räntenettot förklarar en stor del av bankernas vinster och det är just dramatiskt högre räntor och höga marginaler på bolån, el och drivmedel som i första hand har minskat hushållens ekonomiska utrymme.

När tänker finansministern kräva att bankdirektörerna och elbolagscheferna kommer till finansdepartementet och förklarar sina enorma vinster?