Livsmedelsföretagen

Livsmedelsföretagens medlemmar får allt svårare att kompensera sig för kostnadsökningar, även de som är motiverade. Handeln bjuder nu på hårt motstånd i förhandlingarna, enligt organisationen.

Elisabeth Svantesson (M) vill sätta större press på leverantörerna till handeln. Livsmedelsföretagen har i mer än en månad velat träffa finansministern – men möts av tystnad. "Det är ingen lek vi ägnar oss åt", säger Carl Eckerdal, chefsekonom på Livsmedelsföretagen.

Nu syns tecken på att inköpspriserna faller tillbaka. Samtidigt sätter höjda löner och hyror ett fortsatt hårt kostnadstryck på handeln. "Det är inte säkert att priserna kommer ner", säger Maria Mikkonen, chefeskonom på Svensk Handel.

Att ledande politiker okritiskt förespråkar billighetslinjen är både naivt och irrationellt, när det är Sveriges extrema importberoende av livsmedel och lantbrukets insatsvaror som gjort oss särskilt utsatta för stigande världsmarknadspriser och fallande kronkurs. Svantesson och Kristersson det är dags att lyfta blicken, skriver Dagligvarunytts Ellen Larsson.

Innovativa livsmedelsföretag behöver ta stora risker på grund av handelns oligopolstruktur. Den beskrivningen gör Sweden food arena, som verkar för fler lönsamma svenska livsmedelsinnovationer.

Det stormar kring prishöjningarna i handeln. Dagligvarunytt har fångat upp sju infekterade frågor om prisutvecklingen – och berättar vad vi hittills vet om matprisrallyt.
• Har priserna i Sverige ökat mer än i jämförbara länder?
• Vilka är de drivande orsakerna bakom matprisinflationen?
• Höjer handeln mer än vad de behöver?
• Höjer Coop mer än övriga aktörer?
• Hur höga är marginalerna i dagligvaruhandeln?
• Vrede riktas mot Ica-handlare som påstås tjäna pengar i inflationen, är det så?
• Lidl har gått ut med att de sänker och fryser priser. Är Lidl ledande bäst på att hålla tillbaka inflationen?

Livsmedelsföretagen går något oväntat till försvar av matbutikerna i prisdebatten. "Vi har inget att vinna på att försvara dagligvaruhandeln. Men rätt ska vara rätt", skriver Carl Eckerdal och Björn Hellman i en debattartikel.

Att nå de allt mer pressade konsumenterna med budskapet om att lågprisjakten kan slå mot svensk beredskap blir ett hästjobb för branschen. ”Men vi måste hålla i den här frågan”, säger Jenny Asplund, konsult på Macklean.

Livsmedelsföretagen larmar nu om ett brant fall för svenskproducerat. Lönsamheten i branschen ligger redan på rekordlåga nivåer efter ett år då kostnaderna skenade.
Men konsumenternas vikande lojalitet slår ojämnt.
Läs om:
√ Vilka konsumenttrender som puttat ner svenskt från tronen.
√ Varorna som tappar – och rusar – under starten av 2023.
√ Om Arlas gir – när efterfrågan viker.
√ Framtidsutsikterna för 2023.

Matprischocken lär fortsätta in på 2023, enligt flera experter. Signalerna pekar dock mot att takten saktar in – men osäkerheten kring krigsutvecklingen försvårar prognoserna, liksom kronans växelkurs. ”Konkurrensen om kunderna har ökat kraftigt och det kan bidra till en återhållande effekt”, säger Mattias Persson, chefsekonom på Swedbank.

Att svenskt ratas till förmån för lågpris – och kedjornas egna märkesvaror – kan bli ett hårt slag mot svenska livsmedelsproducenter, enligt Livsmedelsföretagens senaste konjunkturbrev. ”Det finns inga vinnare i den här ekvationen”, säger chefsekonomen Carl Eckerdal i en kommentar.

Regeringen ser över livsmedelsstrategin. Branschföreträdare för livsmedelskedjan välkomnar initiativet som ska stärka svensk produktion. ”Regelbördan måste ses över.”

Den snabba tillväxten av kedjornas egna märkesvaror riskerar att tränga ut livsmedelsföretagens egna varumärken, enligt Livsmedelsföretagen.
– Dagligvaruhandeln har stora möjligheter att diktera villkoren, säger Jimmy Sandell, näringspolitisk chef, Livsmedelsföretagen.
Läs om:
√ Konkurrensverkets syn på affärsområdet.
√ Livsmedelsföretagens kritik.
√ Dagligvaruhandelns – och livsmedelsföretagens – dubbla roll.

KI:s prisrapport möter kritik från branschhåll. I stället för att ge svar på frågor om motiverade prishöjningar i livsmedelskedjan har den snarare skapat förvirring. "Det är en dum idé att leta syndabockar", säger Carl Eckerdal, chefsekonom på Livsmedelsföretagen.

Lönsamheten för svenskt lantbruk har förbättrats de senaste två åren tack vare krisstöd från regeringen och höjda ersättningsnivåer från industrin.
Men prognosen för 2023 ser betydligt dystrare ut. ”Det slutar en bonde var åttonde timme”.
Läs om:
✓ Hoten mot svenskt lantbruk.
✓ Axfoods svar på LRF:s priskritik mot kedjorna.
✓Förskjutningen mellan produktkategorier hos Arla.
✓ Livsmedelskedjans syn på livsmedelsstrategin.

Det finns en liten kostnadsljusning i sikte på leverantörssidan, men prognoserna är mycket osäkra och även producenter riskerar historiska volymtapp när konsumenterna flyr till lågpris. ”Vi kan inte ägna oss åt lågprisproduktion”, säger chefsekonomen Carl Eckerdal.

Inflationen slår hårt mot livsmedelskedjan när 3 av 5 skär ner på julmaten, enligt Livsmedelsföretagens undersökning. Svenska livsmedelsföretag kan drabbas hårt när pris för första gången konkurrerar med svenskproducerat på svenskarnas prioriteringslista.

Svenska matpriser har stigit snabbbare än i våra nordiska grannländer de senaste månaderna, rapporterar TT. Och att priserna på energi och råvaror sjunkit har ännu inte fått genomslag på priserna på den svenska marknaden.

När kostnader fortsätter att öka samtidigt som många av livsmedelsföretagens försäljning minskar ökar risken för uppsägning av personal. Var tredje livsmedelsproducent överväger uppsägningar på grund av elpriset, enligt Livsmedelsföretagens Konjunkturapport. ”Tyvärr syns det ingen ljusning”

Stresstest på tekniska system eller vänförfrågningar från misstänkta profiler på sociala medier kan vara skäl för livsmedelsaktörer att rapportera till Säkerhetspolisen. ”Vi bedömer att vi i nuläget har relativt goda åtgärder” säger Ulrika Dahlin, Svensk Dagligvaruhandel.

Att tillgången på mat är central för Sveriges motståndskraft i tider av kris och krig råder det politisk enighet om. Men just nu behövs en krisberedskap för det näringsliv som är satt att lösa svensk livsmedelsförsörjning – oavsett säkerhetspolitiskt läge, energipriser eller konjunktur.

De sociala butikerna Maträtt skulle behöva expandera i Göteborg. Men först måste donationerna av livsmedel dubbleras. ”Donationerna ökar inte i samma takt som behoven”, säger verksamhetschefen Ida-Lina Frisell Aasland.

Vem är det som egentligen sätter matpriserna – och var uppstår höjningarna? Marginalerna inom leverantörsledet är starkare än i handeln, visar Dagligvarunytts sammanställning. Men enligt experter tar alla sin del av kostnadssmällen.
Läs om:
✓ Sveriges frikoppling från globala matpriser.
✓ Maktförhållandet mellan handeln och livsmedelsindustrin.
✓ Nyckeltalen för 37 stora leverantörer.
✓ Jättens rekordresultat – mitt i kostnadskrisen.
– Pressen att höja priserna så lite som möjligt är hårdare än någonsin, säger Johan Davidson på Svensk Handel.

Skenande priser på råvaror och energi tynger leverantörerna och man har inte fått igenom sina höjda leveranspriser i tillräckligt hög utsträckning, enligt Livsmedelsföretagen. ”Vi behöver hantera den här krisen tillsammans”, säger Carl Eckerdal.

Kostnaderna för råvaror och energi fortsätter att öka. Nu larmar Livsmedelsföretagen om att leverantörernas situation kan förvärras i vinter när många fasta avtal löper ut. ”I den här extremt svåra situationen måste alla led i livsmedelskedjan ta ansvar”.

Korven har blivit ett slagträ i flera bemärkelser i pågående valrörelse. Här guidar Dagligvarunytt dig bland snackisarna som väckt heta känslor i handeln inför valet.

Vad tycker riksdagspartierna om punktskatter, snusförbud och gårdsförsäljning av sprit? Det har Livsmedelsföretagen tagit reda på. ”Både höger och vänster har förstått att punktskatter inte är rätt sätt att förbättra den svenska folkhälsan”, kommenterar Jimmy Sandell.

Att priset på Bregott upprör konsumenter märks på såväl sociala medier som i kassaköer. Men det är inget som märks på försäljningen hos varumärkesleverantören Arla – än. ”Minskningen är marginell”, säger försäljningsdirektör Jens Olsson.

Lönsamheten är rekorddålig och elkrisen hotar livsmedelsproducenterna, enligt Livsmedelsföretagens senaste konjunkturbrev. ”Flera har redan lagt ner verksamheten”, säger chefsekonomen Carl Eckerdal.

De skenande energikostnaderna är ett reellt hot mot butiker och fabriker i livsmedelskedjan. Och det slår ojämnt över landet. Att säkra livsmedelsförsörjningen åt alla – överallt – kräver politisk fingertoppskänsla.

Brottsligheten, inflationen och elpriserna är akuta problem för handeln, med konsekvenser som riskerar att drabba hela samhället. Nu kräver företrädare från branschen att politiken gör sitt yttersta för att vända utvecklingen. ”Vi är på väg in i en mycket besvärlig situation”, säger Anders Svensson, vd för Ica Sverige.

Livsmedelspriserna har hamnat i fokus för den politiska debatten. Ett matprisutspel från statsministern i Aftonbladets partiledardebatt har fått Livsmedelsföretagens chefekonom att reagera: ”Populism i en tid när priserna är exceptionellt höga”

Produktutveckling, hälsosam mat, trender, hållbarhet, klimatmål och livsmedelsförsörjning. Det är några av ämnena som avhandlades när Dagligvarunytt bjöd in till brännande branschdiskussioner i Almedalen. Här kan du kolla på alla seminarier.

Undrar du vilka handelsrelaterade seminarier som arrangeras i Almedalen? Då kan du ta del av den här listan. På onsdagen arrangerar Dagligvarunytt Future Food Forum – med diskussioner hela dagen om branschens viktigaste frågor.

Livsmedelskedjorna har i höjt priserna på egna märkesvaror långt mycket mer än på varor från andra leverantörer. ”Jag blir rätt så häpen. Det är en så tydlig trend, från alla kedjor”, säger Ulf Mazur, vd på Matpriskollen.

Den ledande branschorganisationen Livsmedelsföretagen inrättar en ny roll som näringspolitisk chef och gett den tidigare kommunikationschefen Jimmy Sandell titeln.

Svensk Dagligvaruhandel känner inte igen sig i Livsmedelsföretagens (LI) priskritik. Branschorganisationen anser i stället att LI tolkat sina egna siffror fel. ”I det här fallet tog man det kanske ett steg för långt”, säger vd:n Karin Brynell.

Priserna i matbutikerna ökar – men inte tillräckligt. Det är budskapet från Livsmedelsföretagen, vars medlemmar hamnat mitt i en historiskt svår prisstorm. Men handeln sträcker inte ut en räddande hand, menar chefsekonomen Carl Eckerdal. Läs om:
✓ Varningen om konkursvåg i branschen.
✓ Andelen medlemsföretag som uppger att de inte får igenom prishöjningar.
✓ Kedjorna som höjt priserna mest och minst hittills i år.
✓ Orden från Ica Gruppens vd som får branschorganisationen att se rött.
– Det här är en häxbrygd som är oerhört giftig, säger Carl Eckerdal.

Det är i en tid av osäkerhet och förändring som Sofie Eliasson Morsink kliver in som ordförande för Livsmedelsföretagen. Branschföreningen behövs som samlande kraft och röst, menar hon.

Handlarna är pressade och oroas över lönsamheten när inflationen skenar. Det visar Handelsbarometern från Svensk Handel. ”Den stora nedgången i förväntningarna på lönsamhet är särskilt anmärkningsvärd”, säger chefsekonom Johan Davidson.

När priserna på varor som kaffe, matoljor och mejeriprodukter ökar i snabb takt flyttar allt fler konsumenter handen i hyllan mot billigare alternativ. Men skillnaderna mellan stad och land är stora, enligt Dagligvarunytts rundringning. Läs om:
✓ Hur landsortbutikerna måste rusta sig för att klara konkurrensen.
✓ Boomen för allt med extrapriser.
✓ Dubbla smällen när drivmedelspriserna skenar.
✓ Rädslan för hösten och vintern: ”Då kommer smällen”.

Filmjölken är unik för Sverige. Det hävdar Sveriges gårdsmejerister, som tagit strid för att ge filmjölk geografiskt skydd.

Sveriges livsmedelsförsörjning vid kris och krig behöver stärkas. Samtliga dagligvaruaktörer deltar i arbetet tillsammans med myndigheter, branschorganisationerna och flera stora livsmedelsföretag.

Systembolaget växlar upp sitt hållbarhetsarbete med en unik märkning för att göra det lättare för kunderna att göra hållbara val i butikerna. ”Vi vill att det ska vara naturligt att göra ett hållbart val, både när det gäller miljö, klimat och arbetsvillkor”, säger sortimentschefen Ulf Sjödin.

Sveriges största kött- och charkföretag storsatsar på växtbaserade produkter under varumärket Scan. ”Det känns lite som att ge sig ut över kanten på stupet”, säger Lars Appelqvist, vd på HKScan Sverige.

Under samma tid som ekologiska och Krav-märkta produkter tappat försäljning i handeln har svenska produkter fått ett rejält säljlyft. ”Märkningar fyller olika funktioner och det är upp till konsumenterna vad de vill lägga sina pengar på”, säger Ulrika Ekström, vd för Från Sverige-märkningen.

Ökade livsmedelspriser, sämre lönsamhet för jordbruket – och minskad matproduktion. Det är några av de effekter som Ukrainakrisen kan få på den svenska livsmedelsförsörjningen.

Ekologiskt, Krav-märkt, Från Sverige-märkt, närodlat och lokalproducerat. Begreppen är många men vad är egentligen bäst ur ett hållbarhetsperspektiv?

Kefir har försvunnit från kylhyllorna i svenska livsmedelsbutiker som en följd av Rysslands invasion av Ukraina. Enligt Arla kommer filmjölken dock att göra comeback – under samma namn men i en ny förpackning som är mindre ”rysk”.

Rysslands invasion av Ukraina skakar om dagligvarubranschen. Läs om aktörernas stödinsatser och hur marknaden påverkas i nya numret av Dagligvarunytt.

Den svenska livsmedelskedjan är inte påverkad av den allvarliga säkerhetspolitiska utvecklingen. Än. Men läget kan snabbt förändras. Det framgick under dagens pressbriefing med landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg, representanter från myndigheter och livsmedelsbranschen.

Skenande energipriser och höjda livsmedelspriser. Rysslands invasion av Ukraina får effekter på hela livsmedelskedjan. ”Vissa produkter kan komma att öka med tvåsiffriga belopp”, säger Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen.

Försäljningen av ekologiska livsmedel minskar inom dagligvaruhandeln – men ökar i alla andra kanaler. Det visar Ekologiska årsrapporten 2021. ”Detta går tvärs emot kedjornas ambitioner inom hållbarhetsarbetet”, säger Anita Falkenek, vd på Krav.

Chefsrockad hos Coop, succéomvandlade Ica Nära i Hedared värvar ny tillförordnad handlare från livsmedelsbranschen och Axfoods chefsjurist Sandra Brånstad är ny i koncernledningen. Det är några av flera nyheter i veckans folk och jobb-spalt.

Paolo Roberto hoppas på att få en ny chans av svenska folket och gör ett försök att ta sig ut i butikshyllan igen med nya produktserien Robertos. ”Vi för dialog med dagligvaruhandeln”, säger Roger Särevall på företaget Fratelli di Pasta, som står bakom satsningen.

När Matmissionens tredje och hittills största sociala butik i dag slår upp dörrarna sker det i samarbete med DLF och Svensk Dagligvaruhandel. ”Matsvinn är en prioriterad fråga för oss”, säger Karin Brynell, vd på Svensk Dagligvaruhandel.

Nya produkter och nya producenter har svårt att nå ut till konsumenterna. Flaskhalsen är dagligvaruhandeln. ”Många produkter når aldrig fram till hyllan – och ännu färre stannar kvar”, säger Lisbeth Erstrand, rådgivare på Retail House.

Kraftigt ökade kostnader för allt från råvaror och drivmedel till elektricitet och transporter tynger svenska livsmedelsproducenter, något som hotar produktionen och öppnar för ökad import. ”Under mina tolv år som chefekonom för Livsmedelsföretagen har jag aldrig sett något liknande”, säger Carl Eckerdal.

Smaken och placeringen betyder allt för att sälja mer vegomat i butiken. Med rätt plats i hyllan kan försäljningen öka med 4 000 procent. ”Det är köttätarna vi vill åt”, säger Julia Granung, produkt- och utvecklingschef på Peas of Heaven.

Marknaden för gröna proteiner fortsätter att växa med allt fler typer av produkter och utveckling av egna märkesvaror samtidigt som efterfrågan på svensk råvara ökar. ”Att äta vegetariskt har blivit mainstream”, säger Anna Ekström, nordisk försäljningschef på NielsenIQ.

Konfektyrkedjan Godisbanken med sina totalt fem butiker i Göteborg, Mölndal, Kungsbacka och Stockholm har ansökt om konkurs, ett och ett halvt efter starten. Skulderna blev för stora.

Arlas ekologiska mjölk har utsetts till Årets matbluff. ”Det här visar att konsumenterna blir allt mer medvetna om företagens försök att skönmåla sina miljöfrämjande insatser”, säger Björn Bernhardson, verksamhetsledare på Äkta vara.

Sex av tio svenskar äter vegetariskt minst en dag i veckan, enligt Axfoods Vegobarometer 2021. Klimat- och miljöskäl är den främsta drivkraften för minskad köttkonsumtion, men även ursprungsmärkning blir en allt viktigare faktor för vilka vegetariska val man gör i matbutiken.

Nu är Sveriges första proteinfabrik invigd, där proteiner från ärtor och andra baljväxter ska utvinnas med en unik metod. ”Ett helsvenskt och miljövänligt alternativ till importerad soja och animaliska proteiner”, säger Bengt Persson, vd på Gropro som står bakom satsningen.

Den nya lagen om otillbörliga handelsmetoder som trädde i kraft i höstas har hittills inte resulterat i en enda anmälan. ”Lagen har ändå haft effekt”, säger Rasmus Bäckström på Livsmedelsföretagen.

Mandelskorpor utan mandel, ”klimatneutral” mjölk och rökta blåmusslor som odlats i Chile men marknadsförs med bilder på svensk västkust. Det är bara några av de produkter som gått till final i antitävlingen Årets matbluff.

Anita Falkenek slutar som vd på Krav efter fem ganska utmanande år. ”Äntligen börjar fler förstå vikten av att ha ett helhetsperspektiv i hållbarhetsfrågan”, säger hon i en öppenhjärtig intervju med Dagligvarunytt.

Uppgifterna om att kravet på vaccinbevis kan komma att omfatta handeln möts av skarp kritik. Pär Bygdeson, vd på branschorganisationen Livsmedelshandlarna, ser åtgärden som ett slag i luften. Även Svensk Handel motsätter sig förslaget då ansvaret skulle landa på handlarna.

Under det senaste året har 873 ton mat räddats via Arla Deals, där mejeriprodukter med kort datum säljs med höga rabatter till butiker. ”Både kunderna och vi tjänar på det”, säger Lars Fridell, mejeriansvarig på Nya Pulsen i Åkersberga.

Vegetariska alternativ till kött är årets trendigaste livsmedel, enligt en färsk konsumentundersökning. ”Om potatisen var en trygg livboj i ett stormigt 2020 så är vegetariska alternativ till kött en elektrisk surfbräda i ett framåtblickande 2021”, säger Jimmy Sandell, kommunikationschef på Livsmedelsföretagen.

Sveriges största Ica-butik siktar på att bli självförsörjande på gurkor och färska kryddörter. ”Vi är övertygade om att det är en satsning som ligger helt rätt i tiden”, säger handlaren Mikael Gadd på Ica Maxi Haninge.

Var femte kalori som vi svenskar äter kommer från godis, glass, läsk och andra sötade produkter. Det visar jordbruksverkets årliga officiella statistik över livsmedelskonsumtionen och dess näringsinnehåll.

Kategorin funktionella drycker har haft en explosionsartad tillväxt i dagligvaruhandeln. Och försäljningen fortsätter uppåt, mycket drivet av leverantörernas höga innovationstempo. ”Det finns egentligen inget tak”, säger Jonas Pettersson, vd på Vitamin Well.

Entreprenören Filip Lundin som driver Sopköket i Stockholm är en av vinnarna av hållbarhetspriset 100% Cirkulärt 2021. Nu hoppas han kunna ta fram en produktserie för konsumenter med fryst färdigmat gjord på räddade råvaror från dagligvaruhandeln.

Var innovativ, tänk lokalt och skapa fotovänliga upplevelser. Varumärkes- och kommunikationsspecialisten Carsten Carlsson tipsar om hur du når fram till generation Z genom att göra butiken mer intressant och relevant.

Vad är det för likhet mellan livsmedelsstrategin och en drink? Fråga Sveriges nya landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg (S), som har bakgrund som bartender. ”Det är en rad olika ingredienser som ska till och blandas på rätt sätt för att resultatet ska blir bra”, säger hon.

Funktionella drycker är ett nytt fenomen som följer ett gammalt mönster. Enligt måltidsforskaren Richard Tellström handlar det om den eviga tron på en magisk trolldryck.

Hajpad högmarginalsprodukt, smart marknadsförd och snyggt förpackad. Energidryck, sportdryck och andra funktionella drycker är ett snabbväxande segment som omsätter drygt tre miljarder kronor i den svenska dagligvaruhandeln.

I WWF:s nya köttguide är det bara Krav-märkt kött, naturbeteskött och viltkött som får grönt ljus. Men det är kött som lyser med sin frånvaro i de flesta köttdiskar i butikerna. Här svarar aktörerna på vad det beror på – och vad man kan göra åt det.

Investeringar på minst 1000 miljarder kronor och mellan 7000 och 8000 nya arbetstillfällen. Det är vad som väntar i Norrland. I nya numret av Dagligvarunytt reder vi ut vad det här innebär för dagligvaruhandeln.

Ett av fyra livsmedelsföretag räknar med kostnadsökningar på över 20 procent, något som kommer att påverka dagligvaruhandeln. ”Producenternas kostnadsökningar måste leda till högre priser i butik på många av våra vanligaste livsmedel”, säger chefekonomen Carl Eckerdal.

Branschglidning, riskspridning och en förändrad spelplan i samband med coronapandemin. Det är några av orsakerna till att allt fler krögare ger sig in i dagligvarubranschen. ”Vi kallar det delifiering”, säger trendspanaren Lennart Wallander.

Klimatförändringarna gör att framtiden för populära råvaror som bananer, te, kaffe och kakao ser dyster ut, enligt en färsk studie. ”Resultaten är alarmerande”, säger Hewan Temesghen, generalsekreterare för Fairtrade Sverige. 

Sveriges största köttföretag blir delägare i Gårdsfisk och tar in fisk i sortimentet. ”Trenden är tydlig, konsumenterna vill ha en mer varierad livsmedelskonsumtion”, säger Lars Appelqvist, vd på HK Scan Sverige.

På Ica Maxi i Gävle får kunderna just nu bara köpa max två burkar ansjovis per hushåll, detta för att den ska räcka till alla som vill ha Jansson på sitt julbord. ”En enkel, solidarisk bristhantering”, säger handlaren Johan Karlsson.

Livsmedelsföretagen lyfter in både labodlat kött och skådespelaren Alexander Skarsgård i sin globala kampanj Eat a Swede, som lanseras i dag. ”Sverige kan bli världsledande på hållbar livsmedelsproduktion”, säger Lars Appelqvist, styrelseordförande i branschorganisationen.

Andelen kött som får grönt ljus i Världsnaturfondens nya köttguide utgör bara mellan en och tre procent av allt kött som säljs i svenska livsmedelsbutiker. ”Det måste bli en ändring”, säger Anna Richert, senior matexpert på WWF.

Försäljningssiffrorna för tredje kvartalet i år visar att nedgången för den ekologiska maten fortsätter i svensk dagligvaruhandel. Det visar Ekologiska Lantbrukarnas kvartalsrapport Svenskt ekoindex.

Ännu en Ica Maxi satsar på butiksodlad gurka i kombination med regnbågslax, i samarbete med foodtech-företaget Agtira. ”Det här är framtidens sätt att producera livsmedel”, säger Åke Persson, handlare på Ica Maxi i Skellefteå.

Trots att tillgång på mat är helt nödvändigt för människors överlevnad saknas en tydlig plan som säkrar Sveriges livsmedelsproduktion vid en kris. ”Dagligvaruhandeln har ett stort ansvar för att säkra distributionen i värdekedjan”, säger Jenny Asplund, konsult på Macklean.

Världen befinner sig i en prischock och matpriserna rusar. Här är faktorerna bakom det internationella kaos som nu når Sverige och experternas analyser:
✓ Hur stora prisökningarna är
✓ Vad utvecklingen beror på
✓ Hur ”den perfekta stormen” uppkommit
✓ Vem som kommer att få ta smällen
✓ Framtiden handeln måste rusta för

Hos Ugglarps Grönt är det säsongen som styr både utbud och öppettider – och butiken är en hybrid mellan smakverkstad och konstateljé. ”Vi strävar efter att ha 100 procent egenodlade produkter”, säger handlarparet Mikael Jidenholm och Mija Kanerot.

Hur ska man som handlare och butikschef förbereda sig inför den nya UTP-lagen som snart trädet i kraft? Angelo Skog, expert på konkurrens- och upphandlingsjuridik vid Advokatfirman Cederquist, vet hur man implementerar den nya lagen i verksamheten.

Att boosta hälsan och leva plastfritt är två tydliga trender i spåren av coronapandemin. ”När världen öppnar upp igen har vi chansen att bygga upp en matvärld som är bättre än den vi hade tidigare”, säger trendspanaren Lennart Wallander på Food & Friends.

Konkurrensverket räknar med att få in tips och tillsynsärenden redan från dag ett med den nya UTP-lagen på plats. ”Vi ska tanka av marknaden”, säger Martin Bäckström, chef för den nystartade enheten för otillbörliga handelsmetoder.

Ökad administration och minskad flexibilitet. Det är några av effekterna av UTP-lagen på butiksgolvet, enligt Sara Gillerlöv, affärschef inköp på Coop Sverige. ”Det finns risk för att butikerna väljer bort lokala leverantörer”, säger hon.

Om två veckor träder den nya lagen om otillbörliga handelsmetoder i kraft. Därmed förändras maktbalansen mellan leverantörer och köpare – och butiker kan straffas med dryga böter. Läs om:
✓ 15 avgörande punkter på den svarta och den gråa listan
✓ Den hårda kritiken: ”Multinationella spelare som Unilever och Coca-Cola skyddas”
✓ Frågetecknen kring gränsdragningar
✓ Livsmedelsföretagen: ”Det blir gradvis en helt ny spelplan”

Den nya UTP-lagen ska skydda livsmedelsindustrins små aktörer – men kan enligt flera kedjor och handlare få motsatt effekt. I nya numret av Dagligvarunytt fördjupar vi oss i det nya regelverket och vad det innebär för butiker och leverantörer.

Butikerna är viktiga spelare för att mer hållbara och innovativa produkter ska kunna ta plats i hyllan i framtiden. ”All den data som dagligvaruhandeln sitter på kan leda till helt fantastisk produktutveckling”, säger Marie Gidlund, verksamhetsledare på Sweden Food Arena.

Axfood lanserar en helt ny typ av växtbaserat alternativ till kött i samarbete med den sociala entreprenören Linnéa Falkinger. Produkten är gjord av restprodukter från produktion av cashewnötter. ”En jätteintressant produkt”, säger Johan Neuman, affärsområdeschef på Dagab.