Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Näringspolitik

Livsmedelsindustrin tror på ”kosläppseffekt” efter pandemin: ”Mat och dryck är centrala komponenter”

Publicerad: 3 juni 2021, 11:34

Skål! Mat och dryck blir enligt branschorganisationen Livsmedelsföretagen centrala när 745 miljoner européer ska fira sin återvunna sociala frihet efter corona.

Foto: Pressbild/Livsmedelsföretagen

Livsmedelsindustrin vill minska beroendet av dagligvaruhandeln efter bakslaget under coronapandemin och laddar för såväl ökad produktionstillväxt som mer export. ”Leverantörernas riskspridning måste helt enkelt öka”, säger Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen.


Ämnen i artikeln:

LivsmedelsföretagenSvensk Dagligvaruhandel

Trots minskad försäljning under årets första kvartal och ett ökat beroende av dagligvaruhandeln ser svenska livsmedelsproducenter fram emot ett starkt andra och tredje kvartal när corona släpper greppet.

Det visar Livsmedelsföretagens senaste konjunkturbrev.

Medan övrig svensk industri överträffade fjolårets produktionsvolymer under första kvartalet 2021 redovisar den svenska livsmedelsindustrin ett försäljningstapp både på hemmamarknaden och exportmarknaden.

Den främsta orsaken är hamstringsvågen under mars 2020 som resulterade i stora leveransökningar till svensk dagligvaruhandel.

Försäljningstappet har dock inte gett upphov till någon alarmistisk stämning bland svenska livsmedelsföretag, tvärtom.

– De är särskilt optimistiska inför andra halvan av 2021 då Europas befolkning skall ta igen ett och ett halvt års isolering. När 745 miljoner personer ska fira sin återvunna sociala frihet kommer det närmast bli som ett mänskligt kosläpp, och då kan vi vara säkra på att mat och dryck kommer vara centrala komponenter, säger chefekonomen Carl Eckerdal, och säger att sex av tio företag räknar med ett ökat intresse för svenska livsmedel efter corona.

Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen.

Foto: Pressbild

Att svensk dagligvaruhandel skördade det ena omsättningsrekordet efter det andra under pandemiåret 2020 och att ett redan stort dagligvaruberoende blev ännu större under 2020 mörs dock med blandade känslor.

Bland deltagande företag i konjunkturenkäten (som tillsammans står för 50 procent av branschens omsättning) gick knappt 70 procent av produktionen 2020 till dagligvaruhandel, vilket är en tydlig andelsökning. I Livsmedelsföretagens tidigare mätningar brukar andelen landa på cirka 55 procent.

– Att som leverantör vara alltför beroende av en enda försäljningskanal gör att sårbarheten vid missade eller förlorade kontrakt blir stor. Leverantörernas riskspridning måste helt enkelt öka genom att andra försäljningskanaler kan växa i betydelse. Detta kommer till viss del att ske med automatik när Sverige och världen släpper på coronarestriktionerna. Men det kommer också att krävas aktiva insatser från företagens sida, och min förhoppning är att fler producenter nu börjar se möjligheter i exporten, säger Carl Eckerdal.

Agneta Renmark

Reporter

agneta.renmark@bonniernews.se

Dela artikeln:


Alla nyheter om dagligvaruhandeln – i ett nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.

Se fler branschtitlar från Bonnier News