Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag20.04.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Hållbarhet

Hållbarhetsexperten: ”Som konsument ska man inte behöva leta efter schysta produkter i matbutiken”

Publicerad: 15 Mars 2021, 12:40

Björn Anderberg, redaktör, Aktuell Hållbarhet.

Foto: Pax Engström

Klimatneutral, negativa utsläpp och kolupptag. Företagens hållbarhetsredovisningar står just nu som spön i backen. Men vad berättar de – egentligen? Dagligvarunytt tar hjälp av experten Björn Anderberg för att reda ut begreppen.


Ämnen i artikeln:

Coop SverigeIca SverigeIca GruppenAxfoodHemköpWillysLidlBergendahls

Björn Anderberg är redaktör på branschtidningen Aktuell Hållbarhet och lika van vid att läsa hållbarhetsredovisningar som vi andra är vana vid att läsa uppdateringar på sociala medier.

Här svarar han på några aktuella frågor i samband med Dagligvarunytts granskning av de fem största dagligvaruaktörernas hållbarhetsredovisningar.

Varför mäter och hållbarhetsredovisar alla företag på så olika sätt?

– Krav på hållbarhetsredovisningar är en ganska ny företeelse som bara funnits sedan slutet av 2016 och som bara gäller för företag med en viss nettoomsättning eller antal anställda. Att det är så nytt gör att det ännu inte finns någon standardiserad modell för hur en hållbarhetsredovisning ska se ut, även om det finns vissa grundkrav kring att man ska redovisa sin affärsmodell, vilken policy man tillämpar och vad det blir för resultat. Olika företag har olika förutsättningar. Jag tror att mycket även handlar om tradition. Man kanske börjar att tala om ”klimatneutralitet” och att använda vissa beräkningsgrunder. Sedan blir det nya mått som gäller, vilket försvårar möjligheten att göra jämförelser över tid, säger Björn Anderberg.

Vad är skillnaden mellan att vara klimatneutral och att sträva efter netto noll klimatutsläpp?

– Det korta svaret är att det är två sätt att säga samma sak. Men det finns vissa skillnader. Att vara klimatneutral bygger på en ISO-standard som talar om hur man ska mäta och hur man ska kompensera för alla utsläpp en produkt eller en verksamhet genererar. Netto noll är mer komplicerat, det betyder så låga utsläpp som möjligt, där det som ändå släpps ut kompenseras med negativa utsläpp eller kolupptag på annat vis. På så vis blir de totala utsläppen ”noll”. För Sverige finns ett netto nollmål som ska vara uppfyllt år 2045. Vissa företag väljer den principen, men jag tycker att klimatneutral är ett tydligare begrepp medan netto noll så att säga innehåller ett visst mått av gummiband. 

Det här med att klimatkompensera för sina utsläpp – är det bra eller dåligt?

– Så länge det är en del av en genomtänkt hållbarhetsstrategi där utrymmet som man kompenserar för blir mindre för varje år och där man väljer certifierade satsningar så är det inget att skämmas över. Det är alltid bra att göra något i stället för att inte göra något alls, säger Björn Anderberg.

Vad tycker du är det viktigaste när det gäller dagligvaruhandelns hållbarhetsarbete?

– Att företagen själva vet vad de gör och att de är transparenta. Att de har hållbarhetsmål som de kan beskriva och jobba mot, att de mäter och följer upp. Som konsument har man ju ingen möjlighet att hänga med i vilket företag som gör vad eller på vilket sätt, men om jag går in och handlar mat i en butik vill jag veta att sortimentet är okej ur hållbarhetssynpunkt, jag vill inte behöva leta efter bra produkter. Företagen måste göra vad som är rimligt och hållbart på systemnivå så att inte alla svåra val faller på konsumenternas kunskap.

Agneta Renmark

Reporter

agneta.renmark@bonniernews.se

Dela artikeln:


Alla nyheter om dagligvaruhandeln – i ett nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.