Kartläggningar
Ett år sedan pandemin bröt ut – här är handelns kaotiska tid
Publicerad: 11 mars 2021, 13:41
Restriktioner, avståndsmarkeringar och Anders Tegnell: Ett år med coronapandemin har satt djupa avtryck i svensk detaljhandel.
I dag för exakt ett år sedan deklarerade WHO att utbrottet av covid-19 var en pandemi samtidigt som det första dödsfallet rapporterades i Sverige. För handeln har året med coronapandemin inneburit allt från att hantera bunkringsboomen av konserver och toalettpapper till att möta digitaliseringsvågen.
Onsdagen den 11 mars började telefonen gå varm hos Magnus Törnblom, nytillträdd presschef på Axfood som mer eller mindre slängts in i en för honom ny bransch.
– Det var väldigt speciellt. Jag hade gått bredvid den tidigare presschefen några dagar men det var just den här dagen som pressjournumret kopplades över till mig. Det var lite som att kastas ut från fågelboet utan att först ha fått testa vingarna, säger han.
Samtalen, som kom från Sveriges samlade presskår, handlade till stor del om bunkring och toalettpapper.
Magnus Törnblom, presschef på Axfood. Foto: Pressbild
– Många medier ville ha tips på butiker där det var tomt på hyllorna medan vi ville vara en lugn och trygg röst som kommunicerade hur väl varuförsörjningen faktiskt fungerade – att systemet stod pall. Att det var tomt på hyllorna berodde ju inte på matbrist utan på att vi inte hann fylla på, säger Magnus Törnblom.
Han är djupt imponerad över hur snabbt alla i såväl koncernen som i hela branschen kavlade upp ärmarna och såg till att allting fungerade – trots ökad sjukfrånvaro och allmän oro för smitta bland både kunder och medarbetare.
– Det föddes en enorm kreativitet under de här första dagarna. Hemköp startade seniortimmen för att riskgrupper skulle kunna handla smittsäkert och mat.se lanserade matjouren. Snabbgross öppnade sina butiker för att avlasta och vi fick även i gång snabbspåret för att hjälpa lokala producenter som tidigare levererat till restaurangsektorn att få ut sina produkter i handeln.
E-handeln exploderade under pandemin – för alla aktörer.
Foto: Susan Berzelius
ÅRET MED CORONA – här är Dagligvarunytts nedslag:
Januari
Det första svenska fallet bekräftas den 31 januari i Jönköping.
Februari
Från Kina kommer oroande rapporter om ökad smittspridning. WHO rapporterar om smittade i 26 länder, menar att ”Det kan ta vägen vart som helst” och uttalar: ”Det kan till och med bli mycket stökigt”.
Oron för corona håller hela Handelssverige på halster. Centrumchefer skärper beredskapen och säger att ”de följer utvecklingen, är lyhörda och redo att agera”.
Mars
Den 11 mars deklarerar WHO att covid-19 nu är en global pandemi.
Oron för att bli smittad växer. Svenskarna hamstrar toapapper som aldrig förr – trots att ingenting talar för att det kommer ta slut – och börjar bunkra varor. Nätapoteket Apotea säljer 100 000 flaskor handsprit på ett par dagar,
Anders Tegnell blir en ny, osannolik kändis för det svenska folket – som lär sig uttala ordet statsepidemiolog och att det finns en sådan. Under det närmaste året kommer han att hyllas, ifrågasättas och kritiseras för allt från coronastrategi till sina klädval.
Den 23 mars listar MSB distribution och försäljning av livsmedel och läkemedel som samhällsviktig verksamhet.
E-handeln, särskilt med mat, ökar extremt.
H&M har stängt 2 500 butiker världen över.
– Nu handlar det om att följa läget timme för timme på alla våra 70 marknader, säger IR-chefen Nils Vinge. Några veckor senare masspermitterar modejätten.
April
Stadskärnorna förvandlas från myllrande shoppingstråk till lugna gatan, coronautbrottet fick antalet shoppingsugna flanörer att falla dramatiskt – nästan över en natt. Värst drabbade är paradgatorna i storstäderna som tappade omkring 70 procent av trafiken i mars, visar siffror från Datscha.
Svensk gränshandel mot Norge tappar 80-90 procent av omsättningen.
– Det är stendött. Det är riktigt illa, det är inget att hymla om, säger Kaj Hänninen, vd på Hypermat i Charlottenberg.
Sommaren
I stort sett alla butiker i Sverige har monterat plexiglasskydd för att hindra smittspridning, åt båda håll, vid direkta kundkontakter.
Detaljhandelns kedjor arbetar intensivt för att ställa om butikerna och genomför åtgärder i rekordfart.
– Startskottet för oss var när Folkhälsomyndigheten kallade till sin första presskonferens i våras. Det hör ju inte till vanligheterna och då förstod vi att det var allvar. Vi lyssnade och startade omedelbart åtgärder, bland annat stoppade vi alla medarbetare som var ute och reste från att komma tillbaka till jobbet. Efter två dagar var vår krisgrupp klar med ett helt åtgärdspaket, berättar Niclas Eriksson, vd Elgiganten.
September
Corona ger apoteken en rejäl skjuts, till exempel ökade omsättningen hos Axfood-ägda Apohem med 400 procent på bara några månader.
– Jag har jobbat inom retail i 14 år och jag har aldrig varit med om något liknande, det var ett otroligt tryck, säger vd Gustav Hasselgren till Dagligvarunytt.
Oktober
Den 22 oktober lättar regeringen på restriktionerna kring idrotts- och kulturevenemang. Plötsligt ska upp till 300 personer få vara sittande publik. Beslutet hann dock aldrig träda i kraft eftersom smittotalen återigen ökade.
November
Den 16 november stramas restriktionerna i stället åt, från 50 till åtta personer.
Åtgärderna ifrågasätts, särskilt när det gäller trängsel i butikerna – som sällan gäller utanför storstäderna eller dagligvaruhandeln.
– Debatten om detaljhandelns situation bygger på falska premisser. Regeringens krispaket biter inte och det finns ingen trängsel i butikerna, skriver Indiskas vd Karin Lindahl i ett debattinlägg.
December
Trots att Black Friday och julhandeln väntar runt hörnet sjunker optimismen i butikshandeln kraftigt. Det visar Handelsbarometern från Svensk Handel.
– Det är närmast en mardrömslik tajming att kunder avråds från att besöka butiker, säger vd Karin Johansson.
Den 9 december går den nya pandemilagen ut på remiss. Mats Hedenström på Svensk Handel markerar och menar att restriktioner måste kombineras med stöd.
– Staten måste direkt parera med åtgärder för att stötta handelsföretagen om man går in med den här typen av restriktioner.
Nio månader in i pandemin pressas detaljhandelsföretagens likviditet enormt.
2021
Januari
Siffror som summerar 2020 visar rekordstora problem: Antalet varslade i handeln nära fördubblades 2020 och nådde den högsta noteringen på 28 år.
– Alla jobb kommer inte tillbaka, säger Stina Josefsson, chef för avtal och förhandling på Handelsanställdas förbund.
Den 8 januari röstar riksdagen igenom regeringens förslag till en tillfällig pandemilag. Det innebär att regeringen nu kan begränsa och stänga ned verksamheter samt utfärda böter för överträdelser.
Den nya pandemilagen träder i kraft den 10 januari – och handeln försöker få grepp om vad som gäller.
– Det finns fortfarande vissa frågetecken, säger Karin Brynell, vd för Svensk Dagligvaruhandel.
Februari
När E-barometern för 2020 presenteras bekräftar siffrorna e-handens extrema ökning. Svenskarnas överflyttning av allt fler köp till nätet hade börjat redan tidigare – men turbo-faktorn kom genom coronapendemin.
Den svenska e-handeln visar rekordsiffror för helåret 2020 med en tillväxt på 40 procent.
– Bara ökningen på 35 miljarder kronor motsvarar hela 2012 års totala e-handelsomsättning i Sverige, kommenterar Mathias Krümmel på Postnord.
Branschen som utan tvekan var den största vinnaren under 2020: Dagligvaruhandeln.
– Dagligvaruhandeln som länge varit det svarta fåret i e-handelssammanhang fullkomligt exploderade under året – nästan 70 procent av all dagligvarutillväxt i Sverige skedde på nätet under 2020, säger Mathias Krümmel.
Håll avstånd-skyltning och avståndsmarkeringar på golven har synts i de svenska butikerna under hela det senaste året.
– Vi visar antalet kunder som är inne på digitala skärmar och har skärpt budskapet till kunderna, från ”Handla gärna ensam” till ”Handla ensam!”. Med utropstecken. Vi har trängselvärdar, också inhyrda, och all personal bär gula västar med uppmaning om att hålla avstånd. Det finns avståndsmarkeringar på golven och plexiskärmar på alla platser med direkt kundkontakt, berättar Mats Larsson, handlare hos Ica Maxi Lindhagen i Stockholm.
Mars
De nya butiksföreskrifterna träder i kraft. Förutom kravet på tio kvadratmeter yta per kund införs ett maxtak på 500 kunder. Dessutom uppmanas kunder att handla ensamma.
Gekås i Ullared delar upp det 31 000 kvadratmeter stora varuhuset i två delar med separata in- och utgångar.
– Varuhuset skärmades av så att ingen från de två delarna kan mötas. Det är lite som på en handelsplats med olika butiker bredvid varandra, förklarar vd Patrik Levin.
Omtanke. Willys och hela dagligvaruhandeln skyltade om.
Foto: Pontus Edman
I dag – ett år efter WHO:s besked – lever vi fortfarande med pandemin och dess konsekvenser.
Flera restriktioner, som exempelvis hur många kunder som samtidigt får vara på plats i en butik eller sitta och äta vid samma bord i ett köpcentrum, har stramats åt. Samtidigt har mer än en miljon svenskar fått sin första dos av vaccinet och det finns hopp om att vändningen inte är så långt bort.
När Magnus Törnblom ser tillbaka på året med pandemin är han särskilt stolt över det fina samarbete som präglat branschen, inte minst när det gäller att ta fram gemensamma riktlinjer och reklam- och informationskampanjer.
– Jag är väldigt tacksam över att ha fått förmånen att få jobba inom dagligvaruhandeln just det här året. Det har verkligen känts att alla vi som jobbar i den här faktiskt samhällsbärande branschen har haft oerhört viktiga jobb.
Vad framtiden innebär, när vaccinationerna gjort sitt och pandemin klingat av, vågar han inte sia om.
– Vi är nog många som längtar efter ”det nya normala”, inte minst vad gäller det sociala – att kunna resa och träffas fysiskt igen. Samtidigt är vi i ett helt nytt läge, pandemin har förändrat både samhället och branschen. Personligen tycker jag att det är jättespännande att se vart hela den här digitaliseringsresan tar vägen.
I spåren av pandemin
Den 11 mars 2020 deklarerade WHO att utbrottet av covid-19 var en pandemi. Samma dag rapporterades det första dödsfallet i Sverige.
Sedan dess har mer än 700 000 svenskar smittats av corona och fler än 13 000 personer har dött som en följd av sjukdomen.