Handeln fortsätter deppa – nu vill Svensk Handel se åtgärder: ”Kalkyl som inte går ihop”

Framtidstron i handeln ligger kvar på låga nivåer i februari, visar Handelsbarometern.

Framtidsindikatorn, som väger samman handlarnas förväntningar för försäljningsutveckling, antal anställda och lönsamhetsutveckling hamnar för elfte månaden i rad under neutralt värde på 100.

För butikshandeln stiger index i och för sig med 1,7 enheter men ligger kvar på låga 71,9.

– Vi har under en längre tid påtalat att denna kris slår hårt mot hela handeln. Nu börjar vi även få signaler om butiker inom sällanköpshandeln som tvingas lägga ned sin verksamhet till följd av kostnadsökningar som exempelvis chockhöjda hyror. Det är mycket oroväckande, och kostnadsökningarna måste mildras, exempelvis genom att behålla de sänkta arbetsgivaravgifterna för unga, säger Sofia Larsen i en kommentar.

För sällanköpshandeln stiger index med 0,7 enheter till 72,4, för dagligvaruhandeln med 2,7 enheter till 71,5.

– För många handlare runt om i landet är situationen mycket allvarsam. Högre elpriser, dyrare lokalkostnader och ökade inköpskostnader, samtidigt som försäljningen minskar till följd av det ekonomiska läget. Det är en kalkyl som inte går ihop och till syvende och sist är det jobb som står på spel, då handeln är en av näringslivets största arbetsgivare, säger Sofia Larsen

Bland e-handlarna stiger pessimismen. Framtidsindikatorn landar på 82, vilket är 1,6 enheter sämre än förra månaden.

– För att visa på att de ekonomiska tiderna slår hårt mot branschen i stort kan man peka på e-handeln. Under pandemin gick den urstarkt och mot strömmen, medan vi nu i stället ser att konsumenternas köpkraft försvagas till följd av det allmänna konjunkturläget. Precis som i den fysiska handeln behöver e-handlare nu se över sina strategier för att bibehålla och locka nya kunder, säger Sofia Larsen.

För partihandeln stiger index med 9,1 enheter till 83,8.