Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Försäljning

Smörfavoriten fast i en Twitterstorm – så påverkas försäljningen: ”Folkkärt varumärke”

Publicerad: 6 september 2022, 12:06

Jens Olsson, försäljningsdirektör hos Arla.

Att priset på Bregott upprör konsumenter märks på såväl sociala medier som i kassaköer. Men det är inget som märks på försäljningen hos varumärkesleverantören Arla – än. ”Minskningen är marginell”, säger försäljningsdirektör Jens Olsson.


Ämnen i artikeln:

MatpriserMatpriskollenLeverantörLivsmedelsföretagenLivsmedelsförsörjningLivsmedelspriser

”Bregott har blivit en lyxvara” och ”64 kronor för ett paket Bregott på Coop…vafan hände?”. Det är några av många inlägg på sociala-medier-plattformen Twitter där ordet Bregott plötsligt trendar. Även många handlare och butikschefer som Dagligvarunytt har varit i kontakt med nämner att just Bregott och smör hamnat i skottgluggen för prisökningarna.  

Bregott har ökat cirka 30 procent i pris i år. Men det samma gäller för de flesta av Arlas mejeriprodukter, enligt uppgifter från bolaget. Mjölken är också ungefär 4 till 5 kronor dyrare per liter. Under första halvåret 2022 ökade Arla mjölkpriset till lantbrukarna och enligt koncernens halvårsrapport för 2022 kommer bolaget för första gången någonsin betala ut en efterlikvid på minst 1,5 eurocent per kilo mjölk till sina bönder. 

– För ett kilo Bregott går det åt 15 liter mjölk. Ökade kostnader i alla led förklarar också priset på butikshyllorna. Vi har haft en fin dialog med kunder och vi upplever att det finns en förståelse för situationen, säger Jens Olsson som är försäljningsdirektör på Arla. 

Han betonar vikten av att kommunicera mervärdet med produkter från Sverige.

– Vill vi ha svenska och näringsrika livsmedel som produceras i Sverige, av svenska råvaror, så måste alla i livsmedelskedjan dela på den kostnaden. Allt ifrån producenter, till konsumenter, men även politikerna genom exempelvis skattesänkningar. Det är extremt tufft just nu för svenska mjölkbönder, säger han. 

Men anledningen till att just Bregott blivit till ett slagträ i debatten om matpriserna, tror han kan bero på produktens popularitet. 

— Bregott är ett folkkärt varumärke, som de flesta svenskar handlar. Nu har priserna ökat för alla konsumenter, på så många områden. Så klart blir det kännbart för många och då lägger man märke till priset extra mycket, säger han.

Hemköps-handlaren Björn Fredriksson i Mölndal beskrev till exempel situationen så här:

– När ett Bregottpaket kostar 60 kronor sker en förskjutning i köpbeteendet. Valios produkter har fått ett uppsving här, liksom alternativ som Lätta. 

Björn Fredriksson, handlare Hemköp Bifrost i Mölndal.

Foto: Agneta Renmark

Men att priserna skulle fått konsumenterna att flytta handen i hyllan mot billigare alternativ är inget som fått genomslag hos Arla – än. 

– Vi kan se en marginell minskning av totalvolymen. Men däremot sker en stor förflyttning mellan ordinarie pris och kampanj. Och den förflyttningen ser vi på de flesta kategorier nu. Det blir en mixeffekt så klart. säger han. 

Genomför ni fler kampanjerbjudande än planerat?
– Nej, vi följer den fasta kampanjplan som sattes med kunderna vid årets början. Men försäljningen ökar något enormt. Vi skulle kunna sälja större volymer, men det är brist på förpackningsmaterial både för Bregott och smör, säger han. 

LÄS OCKSÅ: Varor kan ta slut när allt fler kunder handlar på kampanj: ”En utmaning” 

Jens Olsson pekar på en rad bakomliggande faktorer på livsmedelspriserna som ökade priser på foder, gödsel, diesel, el och höjda räntor.  Och han ser ingen stabilisering i närtid. 

– För en stabilisering behövs en lösning på den hemska invasionen av Ukraina som lett till en energikris. Energikrisen, där vi förväntar oss mycket högre elpriser i vinter, drabbar även vår produktion. Vi håller på att ställa om tre enheter som går på naturgas. Dessutom har vi haft den värsta torkan på 500 år i Europa. Det är många parametrar som skapar instabilitet på marknaden, säger han. 

Energifrågan har seglat upp som den viktigaste frågan i valrörelsen för företrädare för dagligvaruhandeln. 

LÄS OCKSÅ: Elkrisen plötsligt viktigaste valfrågan för branschen: ”En ny regering måste göra sitt yttersta” 

Även Arla Sverige drabbas hårt av energikrisen, konstaterar Jens Olsson. 

– Vi har stora fabriker i Jönköping, Linköping och Kallhäll som påverkas kraftigt av ökande energipriser. Det är en extremt pressad situation, därför vi ser stora prishöjningar. Vi har inte haft inflation på väldigt många år. Så plötsligt 200 till 300 procent ökade kostnader för elektricitet. Det är omöjligt att inte höja priser i det läget. 

Men det måste vara en fin balansgång kring prissättning och att få avsättning för varorna – tror du att det finns en smärtgräns för konsumenterna?
– Fortfarande står matkostnaderna för endast tio procent av den disponibla inkomsten, vilket är väldigt lågt i ett historiskt perspektiv. Men det är klart när allt blir dyrare samtidigt så kommer det att påverka. Får en villaägare 40 000 högre elräkningar på en månad. Så klart kommer det påverka konsumtionsbeteenden. Men det är svårt att förutsäga hur stark denna trend blir.

LÄS OCKSÅ: Så vill partierna lösa handelns viktigaste valfrågor – parti för parti ger besked om stölder och elräkningar 

 

Ellen Larsson

Reporter

ellen.larsson@bonniernews.se

Dela artikeln:

Alla nyheter om dagligvaruhandeln – i ett nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev