Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Försäljning

Flera händelser samverkar just nu i något som beskrivs som en ”perfekt storm”, vilket leder till ökade råvarukostnader och därmed höjda matpriser. Dagligivarunytt har pratat med en rad experter om utvecklingen.

Experterna: ”Perfekt storm” får matpriserna att skena – Icas agerande blir avgörande

Världen befinner sig i en prischock och matpriserna rusar. Här är faktorerna bakom det internationella kaos som nu når Sverige och experternas analyser:
✓ Hur stora prisökningarna är
✓ Vad utvecklingen beror på
✓ Hur ”den perfekta stormen” uppkommit
✓ Vem som kommer att få ta smällen
✓ Framtiden handeln måste rusta för

Publicerad: 27 oktober 2021, 06:33

Kalle Östgren

Reporter

kalle.ostgren@bbm.bonnier.se

Matpriserna rusar och varningssignalerna tjuter. Tescos styrelseordförande John Allan flaggar för att priserna i Storbritannien – där den akuta bristen på chaufförer spetsar till situationen ytterligare – kan stiga med fem procent under vintern. Miguel Patricio, vd för matjätten Kraft Heinz, uppmanar konsumenter världen över att vänja sig vid högre matpriser. 

Bakom utvecklingen ligger extrema förändringar.

Ett exempel är att de globala livsmedelspriserna ökade med nästan 33 procent under september 2021. Det visar statistik från FN-organisationen FAO, Food Agricultural Organization. 

Alastair Smith, expert på hållbar utveckling vid University of Warwick, har granskat utvecklingen för råvaror i realpriser – rensat för inflation – och skriver i forskningsforumet The Conversation: ”För närvarande är det svårare att köpa livsmedel på den internationella marknaden än något år sedan FN började föra statistik 1961. De enda undantagen är åren 1974 och 1975, då matpriserna skenade till följd av oljekrisen”.

Två kategorier ligger bakom en stor del av utvecklingen. 

Den ena är oljeväxter, med mycket höga prisökningar på vegetabiliska matfetter, drivna av extremväder och ökad efterfrågan på biobränsle. 

Den andra kategorin är socker, också här spelar extremväder in. Det har orsakat missväxt med frostskador i Brasilien, vilket också drabbat kaffeskördarna.

Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen, och Ulf Mazur, vd Matpriskollen.

Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen, och Ulf Mazur, vd Matpriskollen.

Den globala kedjereaktionen slår tydligt in i Sverige, förstärkt av stigande kostnader för el och dieselpriser i världstoppen på hemmaplan.

SCB:s konsumentprisindex visar att matpriserna steg kraftigt i september, främst för matoljor, kaffe och mejerivaror. Totalt ökade priserna med 2,5 procent – årets högsta siffra. Och skillnaden jämfört med tidigare månader 2021 är att de flesta andra varugrupper också ökade i pris, flera kraftigt.

”Jag ser obalanserna som en förvarning om kommande prishöjningar.”

Analysföretaget Matpriskollen har punktmarkerat konsumentpriserna i den svenska dagligvaruhandeln sedan 2015 – och vd Ulf Mazur ser en ovanligt spretig bild just nu.

– Årstakten totalt för ökningarna av ordinarie butikspriser var 1 oktober plus 0,7 procent, med ganska jämn ökningstakt mellan kedjorna. Men det är ett snitt och man ska aldrig bara titta på totaler, djävulen bor i detaljerna. I vissa kategorier har priserna gått upp eller ner med tre-fyra-fem procent. När man gräver sig ned syns stora prisökningar på till exempel kött, kaffe, mejerivaror och fetter. Det som håller emot är bland annat att frukt och grönsaker blivit billigare, säger Ulf Mazur och fortsätter:

– Jag ser obalanserna som en förvarning om kommande prishöjningar. Kedjorna och leverantörerna har sina revisionsfönster för prisjusteringar två-tre gånger per år. När fönstret öppnas slår ökningar igenom blixtsnabbt. 

LÄS MER: Frukt och grönt fortsätter att minska i pris - kaffet dock fortsatt dyrare 

Också Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen, varnar för höjda matpriser. 

– Vi har just avslutat en rundfrågning bland våra medlemsföretag om råvarupriserna. Svaren visar att en kompakt majoritet ser kostnadsökningar över hela linjen, säger han. 

Vad driver utvecklingen? Carl Eckerdal ser fyra faktorer:

– Orsaken är en ”perfekt storm” som skapats av stark konjunkturuppgång och ett globalt logistikhaveri i kombination med extremväder och missväxt. Detta ger ökande råvarukostnader, som kommer att leda till höjda matpriser.

”En kompakt majoritet ser kostnadsökningar över hela linjen.”

Också Carl Eckerdal konstaterar att handelns ofta tidskrävande förhandlingsrundor skapar en eftersläpning. 

– De flesta stora producenter binder delar av råvaruinköpen i terminer, ofta på tre till nio månader. Det är indexreglerade avtal som gör att man vet vad man kommer att betala under perioden, ett skydd för att råvarupriser kan gå upp – eller ned. Ihållande höga råvarupriser går det inte att skydda sig mot och då måste producenterna omförhandla sina leveransvillkor.

Ulf Johansson, Lunds universitet, och Joakim Wirlén, HUI.

Ulf Johansson, Lunds universitet, och Joakim Wirlén, HUI.

Men vem tar smällen? 

Kommer det internationella kaoset att slå igenom fullt ut, ända till prislapparna i de svenska butikerna? Eller kommer aktörerna i detaljistledet att ”absorbera” en del av prisökningarna i sina marginaler?

Joakim Wirén, detaljhandelsanalytiker hos HUI, pekar på tiden som en nyckelfaktor.

– Dels finns eftersläpningen, som beror på avtalens längd och på hur stora lager kedjorna har. Sedan handlar det om hur permanenta man bedömer prisökningarna vara. Om de ses som kortvariga, till exempel väderberoende, kan kedjorna ta en del av smällen. Men om situationen bedöms som mer bestående, då kommer det att släppas igenom fullt ut.

Handelsexperten Ulf Johansson, professor i företagsekonomi vid Lunds universitet, menar att prisutvecklingen kommer att sätta strålkastarljuset på den svenska dagligvaruhandelns struktur.

”Jag tror att prisökningarna kommer att tryckas ända ut till konsumenterna.”

– Vi har en oligopolmarknad som domineras av ett fåtal kedjor. Det gör det svårt för någon att ta ett första steg och gör Ica till den avgörande aktören. Alla har i princip samma erbjudande och det finns inte så mycket annat att differentiera med än priset. Den kommande utvecklingen kommer till väldigt stor del att styras av hur Ica agerar, säger han och fortsätter:

– Historiskt har prisökningar alltid landat hos konsumenterna. Jag anser att konkurrensen på den svenska dagligvarumarknaden är för svag – om den vore tuffare skulle aktörer säga ”okej, vi tar smällen, det här törs vi inte lägga på konsumenterna”. Men varken Coop, Axfood eller Lidl har marginalerna eller volymerna för att ta det initiativet själva och jag tror att prisökningarna kommer att tryckas ända ut till konsumenterna. 

LÄS MER: Exklusiva siffror – de är mest prisaktiva igen: ”Konkurrenskraftiga i kampanjer” 

Ulf Johansson vill också belysa en annan dimension.

– På ett sätt menar jag att prishöjningar faktiskt är bra. Maten är egentligen för billig och vi lever gott på dåligt betald arbetskraft. Det är förkastligt i ett moraliskt perspektiv, säger han och avslutar med en mörk prognos:

– Jag tror dagens utveckling bara är förnamnet för vad som kommer framöver. Kostnadsökningar och logistikproblem finns i hela detaljhandeln i dag, till exempel står en lågprisaktör som Ikea inför en sexdubbling av kostnaderna för containerfrakter från Kina.

Brittiske affärsmannen och handelsprofilen Ranjit Boparan varnar för skenande matpriser, här i The Times.

Brittiske affärsmannen och handelsprofilen Ranjit Boparan varnar för skenande matpriser, här i The Times.

Inte heller brittiske affärsmannen Ranjit Boparan, ägare av 2 Sisters Food Group, skräder orden. I tidningen The Telegraph varnar ”kycklingkungen” konsumenterna för ”ett stort bakslag” – och anser att kedjorna inte har något annat val än att skicka prisökningarna vidare till konsumenterna.

Ranjit Boparan menar att tiden hunnit ifatt dagligvarumarknaden.

– Maten är för billig, det finns ingen anledning att undvika detta faktum. I relativa termer är en kyckling billigare att köpa i dag än för 20 år sedan. Vi kommer att befinna oss i en annan värld från och med nu.

LÄS MER: Exklusiva siffror: Så mycket höjdes matpriserna 2020 – aktör för aktör


Ämnen i artikeln:

InternationelltInköpLivsmedelsförsörjningLivsmedelstransport LeverantörMatpriskollenLivsmedelsföretagen

Dela artikeln:

Alla nyheter om dagligvaruhandeln – i ett nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.