Sju infekterade frågor: Detta vet vi om priskaoset

1. Har priserna i Sverige ökat mer än i jämförbara länder?

Det beror helt på hur man väljer att mäta och presentera siffrorna.
Påståendet stämmer om mätperioden är januari 2022 till februari 2023 (se grafik nedan). Då hade matpriserna i Sverige stigit med nära 22 procent, medan siffrorna för Finland och Danmark är betydligt beskedligare med cirka 16 respektive 14 procent.

Livsmedelsföretagen påpekade däremot mycket riktigt i en debattartikel i Dagens industri att om man mäter matprisutvecklingen från augusti 2021 till februari i år har matpriserna i Sverige ökat ungefär lika mycket som i Danmark och Finland:

Sverige: 24 procent.
Danmark: 20 procent.
Finland: 22 procent.

Använder man samma mätperiod har exempelvis priserna i Tyskland stigit ännu mer än i Sverige, med sammanlagt 26 procent.

En slutsats att dra av dessa två jämförelser är att det tog längre tid för priserna att justeras uppåt i Sverige än i våra grannländer. Vad det beror på är emellertid oklart.

Skillnaden i prisökningstakten med våra nordiska grannländer från augusti 2021 till i dag kan dock enligt Livsmedelsföretagen förklaras med den svaga svenska kronan. En dansk krona kostar i dag 1,5 svenska kronor. Finland har euron.

I Norge däremot är prisökningstakten mycket lägre, oberoende av hur man väljer att mäta.

Den som varit i Norge vet dock att i princip allt kostar mer, oavsett hur stark den norska kronan är mot den svenska eller vice versa. Den generella prisnivån är högre.

Som exempel behöver du betala 65 norska kronor, motsvarande 64 svenska kronor, för en Big Mac i Norge. I Stockholm kostar samma burgare 57 kronor. Höjer McDonalds priset i Norge och i Sverige med fem kronor blir alltså det procentuella påslaget större i Stockholm än i Oslo.

Norrmännen kan alltså ha höjt matpriserna precis lika mycket, utan att det resulterar i en lika hög procentuell prisökningstakt.

Kiwis prisstopp bidrog dock till att takten saktade in och vände ner i februari.

Dessutom är det norska jordbruket kraftigt subventionerat och det finns bland annat krav på att norskproducerade varor ska finnas i butikerna, något flera bedömare anser ha dämpat matprisinflationen i landet.

Kiwi frös oväntat sina priser den 1 februari.

Foto: Susan Karling

2. Vilka är de drivande orsakerna bakom matprisinflationen?

Prisökningarna i handeln är delvis ett resultat av kostnadsökningar i bakomliggande led, det vill säga i jordbruket och hos de matproducenter som förädlar råvarorna.

Kvarstående pandemieffekter i världsekonomin, kriget i Ukraina och dåliga globala skördar 2021 lyfts ofta fram av experter som avgörande för att matpriserna i stora delar av västvärlden skjutit i höjden. I Sveriges fall åberopas också den svaga svenska kronan.

Kostnadsökningarna för matproduktionen i Sverige är många, inte minst handlar det om skenande elpriser men även dyrare förpackningsmaterial och transport.

Samtidigt importeras ungefär 50 procent av de produkter och varor som säljs i dagligvaruhandeln från utlandet. En hel del råvaror som behövs i den inhemska matproduktionen importeras också, medan marknadspriserna för till exempel spannmål sätts i utländsk (starkare) valuta på börser i Paris och Chicago.

En spannmålsbonde i Sverige justerar upp sina priser till producenten om marknadspriserna går upp, vilket de gjorde i en historisk takt strax efter Rysslands invasionskrig även om priserna nu stabiliserats.

Inom livsmedelskedjan sker även prisförhandlingarna mellan de olika leden med viss fördröjning. Det kan i vissa fall ta flera månader innan en aviserad prisjustering från bonden når butikshyllan, vilket gör att kostnadsläget som rådde inom kedjan i höstas sannolikt fortsatt påverkar prisbildningen i handeln.

3. Höjer handeln mer än vad de behöver?

Nej, inte enligt Konjunkturinstitutet som undersökte påståendet under hösten på uppdrag av den förra regeringen. I sin rapport från i december slår myndigheten fast att konsumentpriserna i Sverige inte har ökat mer än vad ökade produktionskostnader motiverar.

Inom dagligvaruhandeln var svaret förvisso mer likt ett nja. Lönsamhetsomdömena i handeln rapporterades vara på en bottennivå, men i den så kallade partihandeln var omdömena däremot på topp.

Vad som avses med partihandeln, särskilt i den aktuella rapporten, var uppe för diskussion kort efter KI:s publicering.

– Partihandel med livsmedel är en väldigt spretig grupp, sa detaljhandelsanalytikern Joakim Wirén till Dagligvarunytt och tillade att bolag som Ica Sverige, Dagab och Mondelez alla finns representerade i SCB:s partihandels-kodning.

Livsmedelsföretagens chefsekonom Carl Eckerdal var starkt kritisk mot rapporten i sin helhet och avfärdade den som ett politiskt "beställningsjobb".

Frågan om handeln och handlare har höjt priserna mer än vad som kan anses vara befogat saknar dock fortfarande ett tydligt svar. Konkurrensverket genomför nu en genomlysning av hela livsmedelskedjan för att delvis försöka besvara frågan. Den ska presenteras i slutet av 2023.

Men när Axfood och Ica Gruppen presenterade sina bokslut över 2022 stod det klart att rörelsemarginalen sjönk för båda aktörerna – och har tolkats som en indikation på att prishöjningarna inte är större än kostnaderna (på koncernnivå).

Att däremot hävda att livsmedelskedjan inte har drabbats av kostnadskrisen vore felaktigt. Butiker, som Hemköp i Mora, har gått i konkurs till följd av hårt kostnadstryck. Ica Maxi i Malmö, med en rörelsemarginal på 1,8 procent, har tyngts svårt av elpriserna och nu vänt till stora underskott.

Kunder ratar även svenskproducerat, ett hårt slag mot den inhemska livsmedelsproduktionen.

4. Höjer Coop mer än övriga aktörer?

I tidningen Sydsvenskan framfördes nyligen uppgifter om att Coop går före alla andra kedjor i prisrallyt och att kooperativets storhöjning i januari är förklaringen till varför matpriserna steg så kraftigt i inflationssiffrorna för februari. Detta eftersom att de andra aktörerna följde efter med en månads fördröjning.

Dagligvarunytt har i mer än två års tid publicerat månadssiffror över den genomsnittliga prisutvecklingen för alla större format och aktörer, i samarbete med Matpriskollen.

Coop höjde mycket riktigt sina priser med tre procent i snitt i januari, en av de högsta månadshöjningar hos en enskild aktör sedan Matpriskollen startade sina mätningar 2015.

Och räknat på tolv månader är Coop nu den aktör som höjt priserna mest i genomsnitt med totalt 17 procent, enligt Matpriskollen.

Men det har sett väldigt annorlunda ut under det senaste året. Willys höll länge den högsta prisökningstakten i branschen och blev omsprungna av Coop först i januari i år. Matpriskollens vd Ulf Mazur har vid flera tillfällen sagt till Dagligvarunytt att förklaringen bakom att Willys tagit täten handlar om att kedjan generellt är mer snabbfotad kring prisjusteringar jämfört med övriga aktörer.

Coop är i motsats den aktör hos vilken prisjusteringsprocessen tar längst tid, enligt vd:n. Att kooperativet levererade en monsterhöjning i januari bör alltså ses i ljuset av att man släpat efter övriga aktörer och marknaden i flera månader.

Klart är att aktörerna följer varandras prissättning extremt noggrant, ner på produktnivå och ören. Att resterande aktörer följde efter i februari för att på olika sätt prismatcha Coop är alltså fullt naturligt.

Arkivbild. Stora Coop i härlöv.

Foto: Coop Kristianstad Blekinge

5. Hur höga är marginalerna i dagligvaruhandeln?

Snittmarginalen i dagligvaruhandeln ligger på omkring tre procent, enligt branschorganisationen Svensk Dagligvaruhandel.

Det är givetvis ett snitt, men gör samtidigt att dagligvaruhandeln klassificeras som en lågmarginalbransch.

Med det sagt finns stor variation mellan olika butiker, handlare, format och kedjor. Dagligvarunytt kunde vid årsskiftet till exempel identifiera sammanlagt 192 butiksbolag som gick med förlust per sitt senaste bokslut.

Det finns även butiker som avviker från snittet i positiv bemärkelse och som redovisar rörelsemarginaler på uppåt 20 procent.

I leverantörsledet finns ingen tillgänglig statistik över snittmarginaler. Under 2021 uppvisade dock 37 stora leverantörer till dagligvaruhandeln tillsammans en genomsnittlig marginal på omkring fem procent.

Även här finns dock stora variationer. Procter & Gamble Sverige hade under 2021 en rörelsemarginal på 21,7 procent, medan Fazer Bageri uppvisade negativa 15 procent.

6. Vrede riktas mot Ica-handlare som påstås tjäna pengar i inflationen, är det så?

Per automatik ökar omsättningen för dagligvaruhandeln och Ica när priserna höjs. Men justerat för inflationen sjunker den genomsnittliga försäljningen i branschen.

Enligt Svensk Dagligvaruhandel försämras därmed även marginalerna på många håll.

Alla aktiebolag som går med en positiv rörelse tjänar dock pengar på sin verksamhet. Därmed finns det väldigt många Ica-handlare och andra butiker som går plus även nu, om marginalerna är bibehållna eller håller sig över nollan.

Det i sig är ett inte ett argument för att en Ica-handlare eller någon annan som driver butik "skor" sig eller passar på att tjäna lite extra och höja priserna mer än vad som kan anses vara befogat.

Men om marginalerna stärkts avsevärt eller om aktieutdelningen i enskilda handlarbolag visar sig öka kan man möjligtvis ställa sådana typer av skuldfrågor. Det lär visa sig med tiden.

Ica-handlaren Fredrik Grindemark var dock övertygad i vintras när han spådde hur butikernas 2022 faller ut i räkenskaperna.

– Många, också experter, kommer garanterat att bli förvånade över hur tung den här perioden har varit.

7. Lidl har gått ut med att de sänker och fryser priser. Är Lidl ledande bäst på att hålla tillbaka inflationen?

Lidl har ett stort sortiment av egna märkesvaror, EMV. Ungefär 80 procent av de varor som lågpriskedjan säljer består av EMV. Det finns därför få jämförbara artiklar i Lidls sortiment, varför jämförelsetjänster som Matpriskollen har haft svårt att med precision följa prisutvecklingen hos kedjan.

När man väl gjort det – om än i begränsad omfattning – så har kedjan höjt sina priser med cirka 20 procent på ett år på jämförbara sortiment.

Det talar för att även Lidl har höjt sina butikspriser i takt med konkurrenterna och bidragit till matprisinflationen. Kanske så pass mycket att det nu finns utrymme att sänka?

Sådana typer av frågor kan säkert bli en konsekvens kedjans senaste drag. Det återstår även att se om övriga aktörer tänker följa efter, även om till exempel Ica redan har sjösatt omfattande priskampanjer för att locka kunderna.

Det återstår också att se om Lidl med hjälp av prisfrysningen lyckas attrahera ännu fler hushåll än vad man hittills gjort i år.