Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Måndag18.01.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Folk och jobb

Butiken kan bana väg för ett liv i Sverige: ”Möjligheter att utvecklas”

Publicerad: 30 November 2020, 09:19

Foto: Dagligvarunytt

Från en dramatisk flykt undan krig och kaos i Afghanistan till ett nytt liv i Västerås med gymnasiestudier inom handel och administration. Amir Ramazani talar flytande svenska, hoppas på permanent uppehållstillstånd och praktiserar just nu på Ica Supermarket Viksäng.


Amir Ramazani kom till Sverige under den stora flyktingvågen 2015, då mer än 70 000 barn och unga under 18 år sökte asyl i Sverige – hälften av dem var så kallade ensamkommande.

– Jag var 15 år men Migrationsverket ansåg att jag var 17, säger han.

Föräldrarna och småsyskonen är kvar i Iran, dit familjen först flydde, men själv visste han att han ville vidare till Europa: ”någonstans där det inte var krig”.

Sverige hade han dock aldrig hört talas om.

Nu pluggar Amir tredje året på yrkesprogrammet handel och administration på en gymnasieskola i Västerås, har tagit körkort och talar närmast perfekt svenska med bara en liten brytning.

– Jag började med att kolla på alla svenska barnprogram på tv som jag kunde hitta och har verkligen tränat 24/7. Och jag har fått många svenska vänner som jag övat tillsammans med, säger han och får det att låta enkelt.

För att kunna försörja sig, och numera bo i en egen liten lägenhet i stället för att vara inneboende, jobbar Amir natt på Coops lager i Västerås via ett bemanningsföretag. Han säger att han trivs jättebra med sitt nya liv – trots konstant brist på nattsömn.

– Det finns möjligheter att utvecklas här och jag gillar att ha mycket att göra.

Huruvida han får stanna i Sverige eller ej efter studenten i vår hänger på en enda sak: fast anställning.

– Jag jobbar redan hårt för att få ett jobb. Antingen en matbutik eller på Rusta eller Ikea – jag har sökt extrajobb där och gått vidare i deras rekryteringsprocesser, säger Amir.

Just nu gör han sin sex veckor långa gymnasiepraktik på Ica Supermarket Viksäng och är inne på sin fjärde vecka.

– Jag sitter i kassan, tar emot och plockar varor och beställer varor och skyltar kampanjer. Jag får göra det mesta utom att vara i posten.

Parallellt med arbetet i butiken håller Amir på med sitt gymnasiearbete, där han jämför och utvärderar butikens försäljningsstatistik.

Dessutom driver han UF-företaget Fruki tillsammans med några klasskamrater, där affärsidén går ut på att hämta överbliven frukt från lokala butiker och sedan producera mos, must och smoothie.

– Vi har även fått plocka frukt i folks trädgårdar, sådant som de inte orkar plocka själva, säger han och skrattar.

Bild 1/1  Amir Ramazani kom till Sverige som 15-åring, just nu gör han praktik påIca Supermarket Viksäng där Linus Brostedt är butikschef.

Foto: Dagligvarunytt

Linus Brostedt, butikschef på Ica Supermarket Viksäng, berättar att Amir är den tredje praktikanten med bakgrund som ensamkommande flykting som han har haft i butiken.

– Ett absolut krav från min sida är de ungdomar jag tar emot talar hjälplig svenska. Kommunikation är A och O i det här jobbet och jag uppmanar dem verkligen att ta chansen att snacka så mycket som möjligt, säger han.

En annan förutsättning är en uppriktig vilja att lära sig jobbet, att det finns intresse och eget driv.

– Men det kravet ställer jag på alla praktikanter. Antingen har man det där drivet eller också har man det inte.

Att ha medarbetare med annan bakgrund i butiken har visat sig vara ett effektivt sätt att bryta fördomar. Linus berättar att det är flera kunder som kommit fram till honom och sagt att de först var lite fundersamma över de här ensamkommande killarna ”för det har man ju hört hur de är och hur de beter sig”. 

– Sedan ser jag ju hur de här tanterna och farbröderna står och pratar glatt med Amir varje gång de är inne i butiken – och han är verkligen bra på att etablera god kontakt.

Några pengar tjänar man inte på att ha praktikanter, tvärtom så tar det snarast resurser att handleda.

– Men det är en bra plantskola, säger Linus Brostedt.

Och han tycker inte att man som handlare eller butikschef ska vara rädd för att ge ensamkommande chans att arbeta i butiken.

– Det är en helt fantastisk personlig utveckling man får vara med om. När man hör deras historier – det är verkligen brutala saker de har gått igenom – så känns det ännu roligare att kunna hjälpa till.

 

 

 

”De här ungdomarna har ett enormt driv”

Ensamkommande som behöver en fast anställning för att få stanna kvar i Sverige och arbetsgivare som behöver rekrytera nya medarbetare matchas i projektet Unga i jobb. 

– De här ungdomarna har ett enormt driv, säger Stina Kelly von Essen på Stockholms Stadsmission.

Unga i jobb är ett integrationsprojekt som hjälper till att matcha ung arbetskraft mot olika arbetsgivare som är i behov av att rekrytera. Projektet, som drog igång i september, drivs av Stadsmissionerna i Stockholm och Uppsala och finansieras av Asyl-, migrations- och integrationsfonden, AMIF.

– Vi hjälper företag hitta en bra matchning som passar deras behov, säger Stina Kelly von Essen, tillförordnad socialchef på Stockholms Stadsmission.

Det handlar om unga vuxna som behöver hitta en fast anställning senast sex månader efter sin student för att få fortsatt uppehållstillstånd i Sverige.

– De lever under en enorm press med både den här tidsgränsen och pandemin som påverkar hela deras liv.

Genom projektet får deltagarna stöd och rådgivning av en yrkesvägledare genom hela rekryteringsprocessen, via digitala workshops.

Målet är att matcha 400 ungdomar med arbetsgivare under tre år.

Hittills har 35 unga vuxna och arbetsgivare hittat varandra via projektet.

– Det är betydligt bättre än vi vågat hoppas och innebär att det finns ett behov på arbetsmarknaden men att det är själva matchningen som hittills varit svår att få till, säger Stina Kelly von Essen och tar ett konkret exempel där en ung man bara hade tio dagar på sig att få ett jobb innan han annars skulle utvisas. 

– DN skrev en artikel och sedan blev vi helt översvämmade av företag som ville anställa honom.

Hon tycker inte att företag ska vara rädda för att våga anställa den här typen av medarbetare.

– Vi ser ett enormt driv och stort engagemang i de unga vuxna som vi möter i det här projektet. De har flytt till Sverige under dramatiska omständigheter, lärt sig svenska och genomfört en gymnasieutbildning där de ofta går ut med bra betyg. Det är duktiga och ambitiösa ungdomar som kan göra skillnad på vilken arbetsplats som helst.

Gymnasielagen

Gymnasielagen från 2018 innebär att ensamkommande ungdomar kan få tillfälligt uppehållstillstånd för studier på gymnasienivå. Efter avslutad utbildning har de rätt att stanna kvar i Sverige i sex månader för att söka jobb. För att få uppehållstillstånd krävs en anställning som pågår i minst två år.

Lagen har kritiserats från många håll, bland annat för att kraven för att få stanna i Sverige är högt ställda. Regeringen vill nu göra lättnader i lagen på grund av hur ungdomarnas situation har påverkats av coronapandemin. Från den tredje december föreslås att det ska räcka med en anställning på ett år för att ungdomar som omfattas av gymnasielagen ska få permanent uppehållstillstånd. Regeringen vill också förlänga den tid som ungdomen har på sig att hitta ett jobb, från dagens sex månader till ett år. 

 

Agneta Renmark

Reporter

agneta.renmark@bonniernews.se

Dela artikeln:


Alla nyheter om dagligvaruhandeln – i ett nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.